Huvudnavigation

Bubblan

Logga in

Uppgifter

12/1, 2011 kl. 17:04, av WAMPyrellagirls

CB-6000 del 3

Del 3 av 3 i serien CB-6000

Sista delen om en man i kyskhetsbur.
Karin njuter och Dan kämpar för att göra henne så nöjd att han också får vara med i leken.

Denna novell är skriven exklusivt för Bubblan, för att kunna läsa den måste du vara inloggad. Logga in eller bli medlem nu!

12 läsare gillar denna novell.

.

Kommentarer

Recensera

Här kan du kommentera eller recensera novellen.

#10

WAMPyrellagirls

Tack för dina kommentarer till denna lilla novellserie, Mrs_Robinson.
Det glädjer oss alltid att få ge våra läsare en stund av vårt sätt att skriva noveller med lite erotisk ton. Vi håller oss helst i vår lilla skrivhörna, där vi blandar tokigheter med tekniska prylar. Inte enligt några ramar, utan helt efter våra egna idéer.
Vissa förstår ironin och fantasin, andra inte. Men så länge det finns fler positiva än negativa så fortsätter vi...

17/5, 2011 kl. 20:04

#9

Mrs_Robinson

Så, läst alla tre. Underbart. Älskade det hele. Alldeles kittlande underbart.

Den här debatten är också fullkomligt absurd tycker jag, jag tror jag storknar av skratt. Folk tycker synd om en fiktiv figur på riktigt. Snacka om att ni har fått ihop engagemang tjejer :)
Håller med Blyerts och övriga som försvarar att en novell ska få va en novell.

Jag fattar precis vad ni vill få fram med novellserien, det är inte alls luddigt för mig. Skulle nog kunna sätta igång en hel genus-föreläsning. Men, ho-ho-ja-ja...

17/5, 2011 kl. 18:13

#8

Blyerts

Det är tam mej f-n ingen måtta på vad ni kan hitta på, ni två damer. Det är sanslöst och bottenlöst roligt, men f-n vet om inte den efterföljande ”seriösa debatten” om trohet och otrohet är ännu roligare.

Era noveller är fantastiska skrönor, fantasier bortom all sans och måtta.
Dom skall läsas och kanske kan få det att pirra till någonstans och det kan ju vara trevligt.
Men att lägga moraliska måttstockar på novellerna är ju vettlöst.

Baron Munchausen skrev sina memoarer Det är klassiker idag. Det finns väl ingen vettig människa som klagar på bristande sanningshalt och lägger moraliska synpunkter på den litterära lögnen?

Stå på bara. Sanningen är ofta ganska trist. Lögnen känner inga gränser!

Hälsningar


Blyerts

8/2, 2011 kl. 23:34

#7

ese

Neeej Nu när ni kommit igång så bra så kan du väll inte sluta skriva heller.
Jag känner en lätt panik-känsla om du inte berättar hur det går.

30/1, 2011 kl. 04:48

#6

ars amandi

Måste få säga TACK till er alla! Både till WAMP och de som har kommenterat den här serien.

Tja vad ska man säga om serien?

Leksaker är helt OK på bådas villkor och om han verkligen skulle vilja bli av med buren så finns det ju verktyg till det. Om inte hemma så på närmsta järnhandel så det där med att det skulle vara synd om an finns ju inte.

Att han snart skulle vara bortom allt vett och sans av kåthet är nog ganska givet... Vem skulle inte vara det i den situationen?

Sedan är det ju alla kommentarer...

Det är någonting som har slagit mig många gånger... Det här är en novell sida. Noveller brukar vara påhittat till 95% (om inte mer) om inte annat är skrivet. Att klaga på innehållet som "oetiskt" eller "omoraliskt" är ju som att säga att Kalle Anka inte är en tidning som skulle få säljas i normala butiker...

Jag har själv levt i ett fårhållande där vi hade högt till tak när det kom till sex och leksaker var ett vanligt inslag. Så även att försöka förverkliga vissa sexdrömmar och fantasier. Man ger och tar i ett förhållande.

Det är mysko det där med att det klagas på den här novellen om att grabben är en mes för att han försöker glädja sin kvinna. Hur många av er kvinnor som har haft analsex hade inte några funderingar kring det hela första gången det skulle ske???? Men gjorde ni det mer för att prova av egen nyfikenhet eller gjorde ni det för att stilla hans nyfikenhet?

DET sägs det inte så mycket om...

13/1, 2011 kl. 20:30

#5

WAMPyrellagirls

Vi som författat novellen hävdar bestämt att Dan inte alls motvilligt gått med på leken. Att sedan en och annan läsare ser det som något annat, får stå för dem.
Kanske läge att lämna novellen till någon högskola för en vetenskaplig analys av karaktärernas roller och kanske även en doktorsavhandling i Wampyrellagirls sexnoveller?

Tina Wampyrella

13/1, 2011 kl. 08:27

#4

Lovedaddy

Jag tror inte att jag tidigare sett så många ingående kommentarer om en novellserie. Jag fullständigt älskade den här trots att jag också tycker ärligt synd om karlstackarn. När man förr i tiden satte kyskhetsbälte på kvinnor var det ju för att mannen skulle "skydda sin egendom" för intrång. Med andra ord en maktfulkomlighet som inte känns speciellt trevligt. Idag kan det ju vara en kul grej mest.
Däremot är ju världen full av män som älskar att förnedras och plågas, så varför då inte låsa in kuken. Det finns ju också något härligt i det att stoppa in den i ett fodral. Bara den saken kan ju göra en lite tänd. Det blir en dubbelretning. Spännande att stoppa den i nåt och förnedrande och hjälplöst att inte kunna röra den.
Vad jag vill säga med detta är väl att så synd är det inte om honom. Även om en månad är lite vääl lång tid, kan jag tycka.
Tack i alla fall för en himla skön serie.

13/1, 2011 kl. 00:40

#3

WAMPyrellagirls

Vari ligger Karins makt?
Buren är låst med ett numrerat plastsigill och hela konstruktionen är i plast. Inte omöjligt för Dan att på någon minut öppna buren och slippa ha den på sig. Knappast att Karin då skulle tvinga honom att fortsätta. Hennes makt skulle i så fall vara något hon fått betydligt tidigare och det är något varken våra läsare eller vi har en aning om, då novellen enbart tar upp leken med CB-6000.

I början av novellen går Dan själv med på leken.
"På kvällen berättade Dan vad han nu kommit fram till. Han var villig att testa hur det var att ha en kukbur. Förutsatt att han först fick en vecka på sig för att prova in så den passade och satt bra. "

Innan har Karin blivit snuvad på orgasmer, så vad ligger skillnaden att nu också Dan blir det?

12/1, 2011 kl. 21:52

#2

WAMPyrellagirls

Vi accepterar din ursäkt passet och vill samtidigt visa vår syn på novellen.
Vi ser varken förnedring, mesighet eller maktmissbruk i den här novellen. Det är istället ett par som tillsammans hittat en leksak som eggar båda två att leka betydligt mer intensivt än de gjort på länge. Dan har hela tiden kunnat sluta precis när som helst, men är tävlingsinriktad och vill inte förlora. Det ser vi inte som förtryck, utan mer ett försök att istället få Karin att själv ge upp och öppna kukburen. Helt missnöjd är han inte heller. Han gillar att se hur hon under hans beröring får orgasm efter orgasm och börjat klä sig så som han länge fantiserat.
Att han måste få orgasm är absolut inte det nödvändigaste i livet...

12/1, 2011 kl. 20:51

#1

Ellen-Karin

Som jag har sagt flera gånger, jag ogillar också otrohet, våld och förnedring. "Mesar" är ett för mig svårt begrepp då jag inte riktigt vet vad du lägger i det. Är en man en mes i dina ögon för att han låter kvinnan styra ibland? Eller som i fallet med den här novellen, låter henne ha skenbar kontroll. För jag tycker inte alls att det är tydligt att Dan inte vill, tvärtom tycker jag att det är väldigt tydligt att han vill. Att han tänder på den spänning det innebär att använda den där leksaken. Jag ser inget förtryck och ingen förnedring, jag ser en lek med regler som satts upp av två vuxna personer och som uppskattas lika mycket av dessa två personer. Jag ser inget osunt eller konstigt i detta, annorlunda, ja, men inte ogreppbart.
Makt är en aspekt som ofta finns närvarande när det gäller sex. Det blir mer tydligt i en sådan här novell, speciellt eftersom kvinnan så tydligt har den (eller som jag ser det, den del som de tillsammans har gett till henne som en del av leken). I sexrelationer av mer "normala" slag, det vill säga sådant vi är mer vana vid, ser vi det inte lika tydligt, men visst finns det där också.
Bra att du ber om ursäkt för att du var onyanserad i din kritik. Fortsätt gärna komma med kommentarer, men kanske kan du lyfta fram det positiva istället för att trycka ner. Du säger att det finns många bra noveller här på Bubblan. Ägna dem lite extra tid och ge oss författare glädjen att känna oss uppskattade för vårt arbete. Det gör alla så mycket gladare. Och snälla, försök skilja på dikt och verklighet. Det är väl bra att vi skriver om otrohet istället för att vi gör det i verkligheten? Tanken kan vara spännande och eggande även om verkligheten ser annorlunda ut. Om vi inte kunde fantisera, ja, då skulle denna sida inte alls finnas till.

12/1, 2011 kl. 20:04