Jag trodde inte jag skulle kunna somna när Sara hade gått, men så tog tröttheten över och jag slumrade till. I gränslandet mellan sömn och vakenhet hörde jag någon knacka på dörren och försiktigt ropa mitt namn.
Maria! Nåt har hänt...

Denna novell är skriven exklusivt för Bubblan, för att kunna läsa den måste du vara inloggad. Logga in eller bli medlem nu!