Huvudnavigation

Bubblan

Logga in

Uppgifter

17/9, 2016 kl. 07:49, av Huldran

Den cyklande mannen från Torneå

Del 1 av 1 i serien Möten vid fjällsjöns strand

”Jag kommer inte att klara det!” förklarade främlingen desperat. Men visst gjorde han det. Allvar och djup. Lång uppbyggnad. Inget för den som har bråttom.

Denna novell är skriven exklusivt för Bubblan, för att kunna läsa den måste du vara inloggad. Logga in eller bli medlem nu!

  • Del 1: Den cyklande mannen från Torneå.

24 läsare gillar denna novell.

.

Kommentarer

Recensera

Här kan du kommentera eller recensera novellen.

#11

Huldran

Tack, RuterEss. Det var en fin kommentar att få. Det finns mycket mer att säga om bakgrunden till den här berättelsen men det gör jag inte här.

Jag är verkligt glad över att du uppskattat det jag skrivit. Kanske skriver jag något i gästboken också. Hej på dig, //Huldran.

9/7, 2021 kl. 00:00

#10

RuterEss

Jag vet inte HUR många gånger jag har scrollat förbi denna novell ... och det är MIN förlust att jag inte gett den en chans tidigare.

En underbar berättelse. Han behöver något. Säkert hon också. Varsamt och med värme leder hon honom förbi tvivlens och tvekans hala stenar, skänker honom njutning (ser till att få lite för egen del också) och vila. Och det är också vad jag fick. Njuta av en bra text och vila i värmen.

Den här behövde jag. Tack!

7/7, 2021 kl. 22:07

#9

Huldran

Tack! Hanshoyer för denna fina kommentar. Vad skoj att den här berättelsen föll i smaken. Tyvärr gick det då inte längre att lägga in bilder i texten. Annars hade jag gjort det av solnedgången över sjön bredvid platsen.

Cykel, ja. Jag har för några år sedan lärt mig en läxa ang att cykla men det tar vi en annan gång. Besk medicin!

//Huldran.

30/12, 2020 kl. 07:49

#8

hanshoyer

Håller med tidigare kommentarer ”ska bara kolla lite” och så läste jag hela istället för att fortsätta läsa nyheter efter frukosten!
Det är inte svårt att gå in rollen som enveten gubbe. Det kändes underbart med en kvinna som kravlöst omfamnade lusten. Tack för den stunden! Man kanske skulle damma av cykeln till våren? ....

29/12, 2020 kl. 09:41

#7

Huldran

TACK Deep och Jaca för att ni läst och kommenterat min novell. Tack alla ni andra också. Vemodig? Ja, den här gången blev det så.

24/9, 2016 kl. 00:08

#6

Jaca

Som vanligt levererar Du och som Deep säger skulle jag också bara "glutta" lite...
Jo tjena, jag fastnade...
Mycket bra och en klar 10poängare enligt mig...

21/9, 2016 kl. 18:04

#5

Deep

Så där ja, inte höll jag från att läsa hela. Skulle ju bara glutta lite innan kvällen...
I övrigt håller jag med Mogonrodnad, y och Blåögd; tonen är annorlunda. Men absolut inte på något dåligt sätt. Bara en mer... överväldigad Huldra i den är historien...

19/9, 2016 kl. 16:27

#4

Huldran

TACKAR söta ni!! Jag suger i mig era kommentarer som fisken i nämnda sjö, snappade efter mygg och knott vid ytan.

Nej, ingen ny Huldran. Men fortfarande tagen av intryck och upplevelser runt Polcirkeln och mycket längre norröver.

19/9, 2016 kl. 13:47

#3

blåögd

Men åh! Tänk att få vara man... och vara med om detta. Den trolska skogen, vem vet vilka väsen man kan stöta i, jag menar på där.
Fast, berättelsen är så otroligt spännande, kittlande, oavsett ur vilket perspektiv man läser den. Nu är dock mannen huvudpersonen, upplever jag. Så jag ser det ur detta perspektiv.

Ibland måste det inte vara mer. Vare sig före eller efter. Man lever i nuet, i stunden. Där och då finns njutningen. Du fångade det fantastiskt bra och även jag förbluffas (på ett mycket bra sätt!) över den lite annorlunda tonen i din berättelse. Eller, jag tror nog det är tempot som du har valt att ha annorlunda främst. Lugnare. På fler än ett sätt. En tumme upp och ett leende som jag tar med mig in under filten jag har! Tack för mycket god läsning!

18/9, 2016 kl. 12:35

#2

y

Det var en ny Huldran, en vemodig. Men absolut i samma klass som dina tidigare.

18/9, 2016 kl. 10:00

Läs in fler