Hon lutar sig fram och pussar mig, jag pussar hennes tillbaks. Hon reser sig och går in i badrummet. Jag går efter henne, vi tvättar av oss och går in i sängkammaren. Vi kryper upp i sängen och lägger oss...

Kapitel 9

Överfart

Loka stannar uppe på en kulle. Vi tittar ner på byn If, resan hit från grottan hade gått smärtfritt, vi stannade bara för att äta och sträcka på benen.

- Kan vi övernatta här någonstans Loka?

- Ja det finns en mindre skog ett par kilometer åt öster

- Då stannar vi där innan vi börjar vår resa i morgon

Hon skäller till och sen så börjar hon springa, två minuter senare så är vi framme i skogen. Vi klättrar av garanterna och sträcker på oss. Vi tänder en eld och börjar laga mat. Melinda lagar sin gryta igen

Jag och Tisha matar drakarna, Leira och Worg hämtar vatten från en liten bäck. När de kommer tillbaka så är maten klar. Vi äter med god aptit

- Var har du lärt dig laga mat Melinda? Frågar jag

- Jag har rest mycket, och det är inte alltid som man får lagad mat. Så jag insåg att jag fick laga själv om jag ville ha lagad mat. Så jag lärde mig

- Behöver vi något från byn? Frågar Worg

- Det tror jag inte, vi har mat så det räcker, annars så får vi jaga på öarna eller fiska

- Vi kanske skulle känna av hur stämningen är i landet, efter vad jag förstår så rörde ni om i grytan här.

- Det kanske inte är en dum ide säger Tisha.

- Så du vill bege dig ner dit och fiska efter nyheter?

- Ja.

- Ja varför inte, kommer du att smälta in?

- Haha jadå, jag har varit här förr. 

- Då kanske du skall bege dig ner där.

- Då gör jag det.

- Se bara till att vara här i morgon bitti innan vi åker.

- Jadå, jag kommer tillbaka ikväll.

Han reser sig och flimrar till. Höken lättar från marken och han flyger iväg. Vi andra äter färdigt och jag och Tisha tar disken och går iväg till bäcken. Vi diskar av skålarna och när vi är klara så tittar jag på henne.

Jag lutar mig fram och kysser henne. hon kysser mig tillbaka och vi lägger oss ner på gräset. Kyssarna blir hetsigare och jag knyter upp hennes skjorta och öppnar den. Jag smeker hennes bröst och hon stönar.

Hon knyter upp min skjorta och smeker mitt bröst. Vi rullar runt så att hon kommer överst. Hon knyter upp snörena i mina byxor. Jag lyfter på rumpan och vi drar ner dem. Knyter upp sina byxor och drar ner dem

Hon sätter sig på mitt kön och lutar sig fram och kysser mig. Hon gnider sitt kön mot mitt och vi stönar båda två. Jag känner hur mitt kön reser sig, och trycker mot hennes. Jag känner värmen från hennes kön mot mitt

Jag känner hennes väta mot könet och jag vill in i henne. jag rullar runt oss så att jag kommer överst. Jag tar tag i mitt kön och sätter det mot hennes. Jag trycker till och glider in i henne. Jag sätter mina händer bredvid hennes huvud och börjar röra mig

Vi tittar varandra i ögonen, vi stönar i takt och vi njuter av känslan. Jag ökar takten och, vi stönar högre. Vi andas snabbare båda två. Tio dagars uppdämd kåthet bubblar i våra kroppar. Jag ökar takten ännu mer och jag känner ilningarna spridas i min kropp och jag vet inte hur länge jag kan hålla mig

Tisha för ner sin hand till sitt kön och börjar smeka sig själv. Synen får mig att komma ännu närmre. Det är som om hon känner av hur nära jag för hennes fingrar fladdrar snabbt över hennes klitoris

Vi stirrar varandra i ögonen och jag känner att jag inte kan hålla mig längre. Jag stöter mig så djupt jag kan i henne. min orgasm pumpar ur mig. jag skriker högt och det känns som om jag aldrig sprutat så hårt någon gång tidigare

Min säd exploderar ur mig och in i henne. Med mitt sista tryck så kommer Tisha också över kanten. Hon skriker ut sin orgasm och våra kroppar skakar av orgasmerna. Jag känner hur min säd blandas med hennes safter

Det rinner ur henne och ner på marken, jag känner hur min orgasm ebbar ut och jag stannar upp i mina rörelser. Jag andas häftigt, Tisha gör likadant och jag lutar mig fram och kysser henne.

- Herregud så skönt säger Tisha.

- Ja, det var fantastiskt.

Jag lägger mig ner på henne och pussar henne, hon slår sina armar runt mig och kramar mig hårt. Vi lägger oss på sidan och tittar varandra i ögonen. Vi fortsätter pussa varandra och vi landar efter orgasmerna.

- Vi får väl gå tillbaka.

- Ja.

Jag drar mig försiktigt ur henne. Hon reser sig och går ut i bäcken och tvättar av sig. Jag räcker henne min skjorta och hon tar emot den. Hon torkar av sig, vi tar upp skålarna och besticken från marken och går hand i hand tillbaka till vår lägerplats

När vi kommer tillbaka så tittar Leira och Melinda på oss och de ler. Vi ler tillbaka och lägger ner sakerna i våra väskor. Vi sätter oss vid elden och de andra sätter sig med oss

- Hur lång tid kommer det att ta till första ön?

- Jag vet inte, vi frågar Loka

Jag vänder mig mot henne

- Melinda undrar hur lång tid det kommer ta till första ön?

- Ca 1½ dag

- Tack Loka

- Ca 1½ dag säger jag till Melinda

- Då vet jag det

Vi säger inte mer på en stund utan var och en är upptagna med sina tankar. Drakarna kommer fram till oss och de kryper upp i våra famnar. Jag smeker Snö med mitt finger över hennes rygg. Hon spinner som en katt

Sot ger liknande ljud ifrån sig när Tisha smeker honom. Vi tittar på varandra och ler, de har vuxit lite på dessa få dagar. Frågan är hur stora de är om en månad. Jag tar en bit kött som jag ger till Snö

Hon tuggar på den och sväljer, Sot tittar på mig och jag ger honom en bit. Han nappar den och tuggar nöjt på den. Vi sitter där och tittar på drakarna. Elden falnar och nu är det bara en röd glöd

Falken landar i lägret och flimrar till, Worg står framför oss 

- Välkommen tillbaka

- Tack

- Hur var det i byn?

- Jodå, som vanligt i sådana små byar, en massa prat om vädret och grödor. Men även om fiske

- Där ser man, något annat?

- Ja ni sparkade i en myrstack när ni var här, nyheten om översteprästens frånfälle har precis nåt byn här. Så de var lite upprörda, ryktet som går är att det var demoner som dödade honom

- Så pass

- Ja och de dödade rådet med och tog kvinnorna med sig ner i helvetet

- Jisses, tror folk på det?

- Nej inte mer än de riktigt godtrogna, men de är rädda för vad som skall hända nu. De har aldrig varit utan ledare, framförallt inte utan ledning från kyrkan. Prästen därnere vet inte riktigt hur han skall agera. Kan man döda översteprästen i basilikan. Då kan man döda honom utan större problem. Så han är rädd. Han är väldigt trevlig mot folket, han vågar inte vara stursk längre mot folket

- Det är ju ett steg i rätt riktning säger Tisha

- Jo men folket vet inte hur de skall agera, de känner sig vilsna. Det går vissa rykten därnere om vad som hände i basilikan. Det är inget de talar högt om, stämmer hälften av det som sägs därnere så står kyrkan inför en spännande framtid

- Det beror på vad det är för rykten? Om det är rykten om att översteprästen hade vissa böjelser som involverade att våldta barn så stämmer det. Om de handlar om att han gjorde det med mask av den onde på sig så kan vi intyga att de stämmer. Om de handlar om att han delade med sig av de flickorna till sina utvalda så stämmer de med

- Gode gud säger Worg, att det var illa visste jag, men inte att det var så illa

- Mina systrar var två av de som råkade ut för honom, vi dödade honom när han våldtog min yngsta syster

- Når de ryktena når folket så kommer det att bli revolution

- Det hoppas vi på, var där några rykten om magikerna?

- Nej inte direkt, inte mer än att de dödat en del präster

- Bra säger Melinda

- Något mer?

- Nej

- Bra då kanske vi skall sova, vi kommer att vara på garanternas ryggar länge

Vi reser oss går bort till garanterna och tar fram våra filtar. Vi lägger oss tillrätta vid garanterna. Tisha lägger sig nära mig, drakarna lägger sig på våra bröst. Vi stänger ögonen och somnar

Vi vaknar av att Loka puffar på oss, vi reser oss upp och väcker de andra. Vi äter en snabb frukost. Vi sätter oss tillrätta på garanterna och sen så tittar jag på Loka

- Då ger vi oss iväg

- Ja Joshua, håll i er, vi måste springa snabbt

Jag säger till de andra vad Loka sagt, de nickar och tar ett fastare tag om tyglarna. Loka skäller till sen så springer hon iväg. Jag känner hur fartvinden slår mig i ansiktet. Snart så känner jag hur vatten träffar mig. Vi är ute på havet

Jag känner hur Loka saktar in och stannar, vi är på en strand och jag tittar mig omkring. De andra tittar på mig och sen på garanterna. Jag lutar mig fram och klappar på Lokas hals

- Hur är det?

- Jodå bara bra säger hon och ler

- De andra?

- Det är bra med dem

- Behöver ni jaga?

- Ja 

- Då får vi hoppa av

Jag kliver av Loka och de andra gör likadant. Vi tar våra väskor och går upp en bit från stranden. Det står palmer vid strandkanten och vi letar upp en öppen plats. Vi hör vatten forsa en bit bort. Jag tar våra vattenläglar och går mot ljudet

Efter hundra meter så kommer jag fram till ett vattenfall, jag smakar på vattnet, det smakar sött. Jag fyller våra vattenläglar och går tillbaka till de andra. De har gjort ett provisoriskt läger bland palmerna

Jag delar ut vattenläglarna och de tar emot dem. Vi plockar fram mat och sätter oss på marken

- Hur ser vårt kött förråd ut?

- Vi klarar oss ett par dagar till sen måste vi jaga

- Jag säger till Loka

- Gör så säger Melinda

Vi äter under tystnad, när vi är klara så tittar jag på vattnet. Jag tar av mig mina stövlar, byxor och skjorta. Jag går ut i vattnet och dyker under vattenytan. Jag kommer upp igen och ställer mig på botten. Jag tvättar av mig och sjunker ner igen och sköljer av mig. De andra tittar på mig, sen klär de också av sig och kommer ut i vattnet. De tvättar av sig och sen så badar vi en stund. Jag och Tisha går upp på stranden och sätter oss

Vi låter solen torka oss, när vi är torra så klär vi på oss. Jag ser vilka blickar som Worg ger Leira och Melinda när de badar. Jag ler lätt, de är vackra kvinnor båda två. Melinda tittar på Worg och hans vältränade kropp. Jag ser åtrå i hennes ögon

Vi matar drakarna och de äter med god aptit. Vi sitter där på stranden och tar det lugnt. Garanterna kommer tillbaka och jag frågar Loka om jaktlyckan var god. Hon tittar på mig och ler. Jag ler tillbaka

När vi suttit där på stranden ett par timmar så reser jag mig upp, jag tar Tisha i handen och vi går iväg. Jag visar henne vattenfallet, vi går vidare och undersöker området närmst vår lägerplats

Worg hade sagt att det fanns människor på ön, vi såg inga spår efter dem här. Vi går tillbaka till vattenfallet. Jag ställer mig bakom Tisha och kramar om henne. Vi tittar på vattnet som faller ner i den bassäng som bildats där

Hon vänder sig om och kysser mig, jag kysser henne tillbaks, våra tungor dansar med varandra och jag leker med hennes hår. Hennes händer är på min rygg. Hon smeker mig mjukt. Jag knyter upp snörena i hennes skjorta och drar ner den över hennes axlar

Den faller ner och landar på marken, hon knyter upp min skjorta och den lägger sig bredvid hennes. Mina händer finner hennes bröst och jag börjar smeka dem. jag känner hur hennes bröstvårtor stelnar. 

Tishas händer smeker mitt bröst, mina händer knyter upp snörena till hennes byxor, de faller ner och hon stiger ur dem. Hennes händer letar upp snörena till mina byxor, de faller ner och vi står i våra underbyxor

Jag sätter mig på knä framför henne och drar ner hennes underbyxor och hennes sköte är framför mig. Jag särar på hennes ben och lyfter upp det ena. Hon lutar sig bakåt mot en palm

Jag sträcker ut min tunga och börjar slicka henne, min tunga leker med hennes läppar, jag smakar på hennes nektar och min tunga njuter av smaken. Mina händer greppar hennes skinkor

Jag kramar om dem och jag masserar dem. Min tunga fortsätter sin lek med henne sköte, jag hör hon stönar högt när min tunga når hennes klitoris. Hennes händer tar ett fast tag om mitt hår. Hon trycker mitt huvud mot sitt kön

Jag varierar mellan att suga in hennes klitoris och slicka på den. Hennes stönande ökar i styrka och jag slickar snabbare. Hennes fingrar borrar sig in i mitt hår och hon skriker högt när orgasmen träffar henne. 

Hennes lår skakar när hon kommer, min tunga vispar runt hennes sköte, jag slickar i mig så mycket jag kan av hennes nektar. Jag känner hur Tisha knuffar undan mig. hon sätter sig ner framför mig och kysser mig

Hon knuffar ner mig på rygg. Hon sätter sig på min mage och tar mitt kön i sin hand bakom sin rygg. Hennes hand arbetar upp och ner och den reser sig och blir hård. Mina händer letar sig upp till hennes bröst och jag smeker dem

Hon reser sig upp och sätter mitt kön mot sitt, hon sänker sig över den och jag glider in i henne. hon börjar rida mig och jag känner hennes insida smeka mitt kön. Hon sätter sina händer på mitt bröst och lyfter och sänker sig

Jag möter hennes rörelser, och vi älskar. Vi stönar och andas stötvis. Mitt kön står hårt i henne, hon sätter sina händer bredvid mitt huvud och lutar sig fram. Hon rör sina höfter och rumpa. Jag känner hur hennes insida smeker min undersida på ollonet

Det skickar signaler genom min kropp, jag känner hur ilningarna fortplantar sig från mitt kön och ut. jag sätter mina händer på hennes höfter och hjälper henne med takten. Jag känner hur hon gnider sin klitoris mot mitt bäcken

Vi andas häftigt och är fokuserade på varandras njutning. Jag känner hur hennes inre krampar runt mitt kön när hon kommer. Hennes kön mjölkar mitt och jag känner att jag inte kan hålla emot längre. Jag skriker ut min orgasm och fyller henne

Hon lägger sig över mig och jag fortsätter att röra mig genom min orgasm. När jag känner att den ebbar ut så stannar jag. Vi andas häftigt och jag smeker hennes rygg. Efter en stund så reser sig Tisha upp och jag tittar på henne

- Jag älskar dig viskar hon lågt

- Och jag dig

Hon lutar sig fram och kysser mig. Hon reser sig och ställer sig upp. Hon går bort till vattenfallet och låter vattnet skölja av henne. jag tittar på hennes kropp och njuter. Jag går till henne och ställer mig bredvid henne

Vi låter vattnet skölja av oss. När vi är klara så sätter vi oss och låter solen torka oss. När vi är torra så tar vi på oss våra kläder. Vi går hand i hand tillbaka till de andra. När vi kommer till lägret så är det bara Leira, garanterna och drakarna där

Drakarna hoppar fram till oss och vi lyfter upp dem

- Var är Worg och Melinda?

Leira ger mig en blick som säger allt

- Aha säger jag, har de varit borta länge?

- En stund

- Är du okej? Frågar Tisha

- Va? Jadå, min läggning är nog mer åt andra hållet

- Jaså? Säger Tisha

- Är det ett problem?

- Nej verkligen inte säger Tisha, jag är bara lite överraskad 

- Okej jo men så är det, men därmed inte sagt att jag inte gillar män, men sexuellt så föredrar jag kvinnor. Ja i alla fall just nu. Worg tänder mig inte, men om de njuter av varandra så varför inte

- Jag håller med

Vi sätter oss på ett nedfallet palmträd. Vi kliar drakarna på magen och de spinner. Vi sitter där och ser solen sjunka ner i havet. Det är en vacker syn. Worg och Melinda kommer tillbaka till lägret. Vi säger ingenting och Melinda plockar fram sin gryta

Worg tänder en eld och vi andra hjälper till med att hacka grönsaker till grytan. När vi är klara så räcker vi dem till Melinda. Hon häller ner dem i grytan tillsammans med köttet

Vi plockar fram våra skålar och bestick. Vi sätter oss och väntar på att maten skall bli klar. Jag delar kött som ger till drakarna. De äter med god aptit och när det är slut så lägger de sig tillrätta i våra knän. 

Melinda rör i grytan och ber om våra skålar. Vi räcker dem till henne, hon fyller på dem och räcker dem tillbaka till oss. Vi börjar äta och det smakar utmärkt. När vi är klara så tar Worg våra skålar och går iväg och diskar dem

Vi reser oss och går till våra väskor och tar fram våra filtar. Jag lägger Sot på Lokas nacke och Tisha lägger Snö på Snabbs. De tittar på oss och lägger vingarna runt sig. Vi tar filtarna och lägger oss tillrätta vid Lokas framtassar

Jag lutar mig tillbaka och Tisha borrar in sig i min famn. Vi ser Worg komma tillbaka och han lägger våra skålar vid elden. Han går bort till sin garant och tar fram sin filt. Han lägger sig tillrätta vid Lång

Leira och Melinda lägger sig vid sina. Jag stänger ögonen och somnar.

***

De följande dagarna så tar vi oss från ö till ö, ungefär samma procedur utspelar sig vid varje stopp. Vi äter, älskar och sover, drakarna växer lite grann varje dag, de är ungefär en meter mellan vingspetsarna. 

Vi kommer fram till den sista ön innan vi når fastlandet. Loka stannar och vi hoppar av garanterna. Vi packar upp våra saker ur väskorna. Garanterna ger sig iväg och jagar. Vi plockar fram mat och börjar äta. Vi matar drakarna och när vi är klara så badar vi.

- Vi har haft tur med vädret säger Worg.

- Jaså?

- Det kan bli rejäla stormar här med häftiga regn, vi skall vara glada att vi sluppit dem

- Vi kommer till fastlandet i morgon vad kan vi vänta oss där?

- Svårt att säga, det land vi landar i heter Trubago, de påminner till viss del om folket hemma hos er. Men det är en annan kultur, de talar annorlunda och de har sina seder. 

- Vi låter dig leda där, kan du språket?

- Ja

- Vi med, när vi gick igenom eldprovet så lärde vi oss det. Fråga mig inte hur det gick till men så är det. 

- Bra, ni andra två var så diskreta som ni kan.

- Ja säger Leira och Melinda.

Garanterna kommer tillbaka och lägger sig hos oss. Loka släpper en liten gris framför mig.

- Till drakarna.

- Tack Loka.

- Ingen fara, det var klokt av dig att tänka på deras storlek, de kan inte rida på oss så länge till.

- Nej, de måste snart flyga kortare sträckor. Då får vi ta det lugnare

- Ja

- Om jag minns kartan rätt så är det rätt mycket ödemark mellan den första staden och Yarrack, vi får kanske offra ett par timmars snabbhet då

- Vi får se hur vi gör

- Vi får se vart vi skall efter Yarrack, det har vi inte en aning om

- Nej som sagt vi får se

Jag styckar grisen och ger bitar till drakarna. Jag ger bitar av köttet till Melinda och hon tar emot dem och lägger dem i grytan till senare. När drakarna fått sitt så ger jag det sista till Loka. Hon sväljer bitarna och ler

Dagen går och Melinda börjar med maten, vi hjälper henne med maten och när den är färdig så äter vi med god aptit. När vi ätit färdigt så tar Worg och Melinda skålarna och besticken och går iväg

Vi andra plockar fram våra filtar och lägger oss tillrätta vid garanterna. Vi ligger med drakarna bredvid oss och kliar dem på magen. Leira ligger hos sin garant och kliar den under hakan. Efter en halvtimme så kommer de andra två tillbaka

De tar fram sina filtar och lägger sig vid sina garanter. Drakarna lägger sig tillrätta bredvid oss och vi känner värmen från dem. Vi tittar på stjärnorna och månarna. Efter en stund så känner jag hur mina ögon stängs

***

Loka puffar till mig och jag vaknar, Snö har lagt sin vinge över mig och Sot har lagt sin över Tisha. Jag lyfter på Snös vinge och sätter mig upp. Jag väcker Tisha och hon ler mot mig. Vi reser oss upp och vi väcker de andra

Vi äter frukost och när vi är klara så packar vi ihop våra saker. Vi sätter oss tillrätta på ryggarna av garanterna och vi tittar på varandra. Nu är vilan slut. Nu börjar allvaret.

Jag lutar mig fram över Loka och viskar så hjärtat då är vi klara. Hon nickar och sen skäller hon till och sen sätter de fart. De tar oss ut över vattnet. Resan till fast landet tar nästan två dagar. När vi kommer fram så har mörkret fallit

Vi klättrar av garanterna och ställer oss på marken. Vi är på en strand och Loka tittar på mig. Sot och Snö hoppar ner på marken och de tittar på oss

- Stilla säger jag till dem

- Ja säger Sot

- Nu är vi inte ensamma längre

- Vi skall tänka på det, kan vi flyga lite?

- Loka är det människor i närheten?

- Nej 

- Då kan ni flyga säger jag till dem

De breder ut sina vingar och börjar röra dem. De lättar från marken och stiger upp i luften. De försvinner i mörkret, även Snö fast att hon är vit. Vi packar upp våra filtar och gör oss redo att sova. Jag tar fram en bit bröd och tar en bit

Vi sätter oss ner vid garanterna och jag ser att de andra stänger sina ögon. Jag och Tisha håller oss vakna tills drakarna kommer tillbaka. De lägger sig bredvid oss. Vi stänger våra ögon och somnar vi också

Jag öppnar mina ögon, jag hör vågorna rulla in mot stranden. Jag tittar upp på himlen och ser att den är blå. Jag reser mig försiktigt och tittar utöver stranden. Jag ser inte en människa

Jag lutar mig fram över Tisha och kysser henne. Hon slår upp sina ögon och tittar på mig. Drakarna vaknar och tittar på oss

- Kan vi flyga

- Håll er i närheten säger Tisha

- Ja mor säger de

- Mor?

De breder ut sina vingar, de har vuxit lite till, de börjar röra dem och de stiger upp i luften. De flyger utöver havet och kretsar runt vattnet. Vi står och tittar på dem, Loka har vaknat och tittar på drakarna med oss

Helt plötsligt så viker Sot ihop sina vingar och dyker ner i vattnet och fångar en fisk, han vänder upp i luften igen med fisken i sina framtassar. Han tar fisken i munnen och äter upp den. Nästa gång så är det Snö som dyker ner i vattnet

Hon kommer också upp med en fisk. De andra vaknar och tittar på oss och sen på drakarna. De fortsätter sitt fiskande en stund till. När de är klara så landar de bredvid oss. De fäller ut sina vingar och skakar dem

- Var det gott? frågar jag

- Ja säger Snö och ler

- Vi andra kanske också skall äta säger Worg

- Ja

Vi plockar fram mat och sätter oss och börjar äta. När vi ätit färdigt så tittar jag på de andra

- Hur sugna är ni på att stanna i en stad på vägen till Yarrack?

- Inte speciellt säger Melinda

- Mig spelar det ingen roll säger Leira

- Worg?

- Nej jag har inget behov av det

- Då vet vi det, då meddelar jag Loka det. Då ber jag henne hålla sig till obebodda områden. Om vi gör det så kommer drakarna att kunna flyga på kvällarna när vi vilar. Loka säger jag

Hon kommer fram till oss

- Ja min vän

- Hur lång tid kommer det att ta till Yarrack?

- Ungefär tre dagar

- Hörde du samtalet?

- Ja det passar oss också bra

- Då kör vi på det

Vi äter färdigt och packar undan maten och sätter oss upp på ryggarna av garanterna. Vi börjar resan mot Yarrack. 

De kommande tre dagarna så ser dagarna likadana ut. Garanterna springer från morgonen till kvällen. Vi slår läger och drakarna flyger en runda, Vi äter och sen så sover vi. På den tredje dagen så stannar Loka. Vi tittar oss omkring och vi ser bebyggelse

Vi hoppar av garanterna och tittar utöver slätten. Jag tittar på Worg och frågar honom

- Hur stor är risken för att vi stöter på folk här?

- Den är stor

- Finns det någon grotta som vi kan gömma oss i Loka?

- Inget som jag känner av

- Hur långt är det till Yarrack?

- Ungefär två kilometer

Jag tittar på slätten och sen på garanterna och drakarna.

- Loka ta oss en mil ut på slätten, kan vi inte gömma oss så vill jag ha mycket tom yta runt mig så att vi kan komma undan innan folk ser oss

- Klokt säger Loka till mig

- Tack vännen, Loka håller med mig

- Då gör vi så säger Tisha

Vi hoppar upp på garanterna igen. De springer iväg och efter tiominuter så stannar de. Vi hoppar av dem och vi är mitt ute på slätten. Vi ser ingenting som påminner om människor i närheten. Drakarna stiger till väders

- Håll er i närheten säger jag till dem

- Ja far hör jag i huvudet

- Far?

- Ja ni är vår mor och far

- Där ser man

Jag tittar på Tisha och hon ler. Vi packar upp våra saker och Melinda börjar med maten. Vi hjälper henne och när den är klar så äter vi. När vi ätit färdigt så kommer garanterna tillbaka. De lämnar ett djur på marken åt drakarna

De kastar sig över djuret och börjar äta. Vi tittar på dem och sätter oss vid elden

- Såhär tänkte jag att vi gör i morgon, vi fem hoppar på två garanter och de springer med oss till närheten av Yarrack. Vi tar oss in och räddar den där mannen. Garanterna tar sig tillbaka hit och väntar här med drakarna. Loka har bra pli på dem så de kommer att lyssna på henne. När vi sen är klara så skiftar du hamn Worg och flyger hit och hämtar garanterna så att de kan komma och hämta oss

- Det låter som en bra plan säger Worg

- Jag håller med säger Leira

- Ja säger Melinda

- Det blir bra hjärtat säger Tisha

- Vad säger du Loka?

- Det blir bra far

- Tack min dotter

Tisha ler mot mig och Loka

- Då gör vi så, hur tar vi oss in i Yarrack Worg?

- Genom portarna, vi bara går in. Yarrack är en stor stad, större än huvudstaden i Tarabia. Det bor flera tusen människor där. Det kommer folk från hela kontinenten dit. Utom givetvis från de länder som de är i krig med, och det är krig ofta här mellan länderna.

- Då vet vi det, hur ser de på beväpning?

- Som sagt det kommer och går folk hela tiden så det är inga problem. Som jag sa det är en stor stad så om man har vapen med sig så bryr de sig inte

- Hur ser de på magi?

- Jag vet faktiskt inte, jag har aldrig stött på någon magiker här, eller trollkarl. Men därmed inte sagt att de inte finns

- Då vet jag det säger Melinda

- Var är fängelset som vi skall till?

- Han sitter inte i fängelset

- Han är ju fånge

- Jo förvisso men han är en prominent fånge

- Jaså, vem är han?

- Han är prins i grannlandet

- Och det säger du nu? Var finns han då?

- I slottet

- Så vi skall ta oss in i ett slott som säkert är fullt av soldater?

- Ja säger Worg lugnt

- Det hade varit rätt bra att få den informationen tidigare

- Jaså? Vad hade det gjort för skillnad?

- Vi hade förberett oss på ett annat vis. Att göra inbrott i ett fängelse är lättare än att ta sig in i ett slott med en massa soldater. I ett fängelse så är vakterna koncentrerade på vad som händer innanför murarna, så man kan ta sig in rätt lätt. I ett slott så är det precis tvärtom. De väntar sig att folk skall försöka ta sig in så de vaktar utåt inte inåt

- Så är det kanske, men då får vi ta oss in på ett annat vis

- Hur då?

- Tja vi är Druider, vi kan ändra hamn om vi vill

- Vi har inte tränat på det, vi vet inte ens hur man gör. Han vi skall rädda är inte Druid som vi är, vi skall få ut honom också

- Ja jag vet och det är ert problem att lösa inte mitt

- Tack för den säger jag ironiskt

- Skall vi träna på att byta hamn?

- Vi får väl göra det

Vi sätter igång och tränar på att byta hamn. När vi hållit på i tre timmar så är Worg nöjd. Vi går till garanterna och tar fram våra filtar och lägger oss. Drakarna lägger sig bredvid oss. Vi kliar dem på magen och efter en stund så somnar vi

Loka puffar mig, jag öppnar ögonen och tittar på Loka, solen har inte gått upp än. Jag väcker de andra, vi packar fram frukost och sätter oss och äter. När vi ätit färdigt så packar vi undan vår mat. 

Vi tar fram våra dräkter och vapen, jag packar ner mina saker i en annan väska. Tisha packar färdigt sin. De andra blir färdiga, jag pratar med drakarna och att de skall lyda Loka. De lovar att sköta sig

Vi hoppar upp på två av garanterna, jag, Tisha och Leira på en och Melinda och Worg på en annan. De sätter fart och pilar iväg över slätten. Efter tjugo minuter så stannar de. Vi hoppar av garanterna och hänger på oss våra väskor. Jag spänner på mig mitt svärd  

Vi börjar gå och garanterna försvinner. Vi tar oss ner till en väg och börjar gå mot staden. Vi går i en timme ungefär innan vi kommer fram till portarna. Vi når fram precis när portarna öppnas. Vi står i ett led av riddjur, vagnar och människor till fots

Ledet rör sig långsamt framåt. Jag tittar på staden och ser på muren som går runt staden. Den är hög, säkert femtio meter, staden i sig själv är den största jag sett. Livet inne från staden når ut till oss och det är ett larm som är nästan öronbedövande.

Vi kommer fram till portarna och vakterna bryr sig inte om oss, vi går in i staden. Vi följer efter Worg in i staden och han leder oss fram på gatorna. Ljudet är ännu högre härinne. Jag tittar på Tisha och hon säger till mig

- Herregud vilket liv

- Ja, jag hade blivit galen här

- Jag med

Här nära muren så är det mest allmoge som håller till. De försöker sälja allt möjligt åt oss och de blir väldigt besvikna när vi inte stannar och köper deras varor. Worg leder oss längre in i staden

När vi gått i tre timmar så har kommit en bit in staden, ljudnivån har sjunkit så att man kan tala utan att skrika. Det är fortfarande liv runt omkring oss men nu är det mer på normalnivå

Här är det mindre försäljning och mer värdshus och krogar. Worg fortsätter gå och vi kommer ut på ett stort torg. Torget är i det närmsta tomt, Worg stannar och vi stannar bredvid honom

- Detta är kungens torg, det är här han skall avrättas. När den kommer ske så kommer torget vara fullt. När det inte är avrättningar så är det ingen som beträder det. det betyder otur. Så vi håller oss längs med trottoaren

- Vi följer dig, var är slottet?

- Vi kommer se det när vi kommer förbi torget

- Bra, vart för du oss?

- Till ett värdshus som jag brukar besöka när jag är här

- Okej då går vi vidare

Worg börjar gå igen och vi går efter honom. Vi kommer ut från torget och in i en finare del av staden. Här ligger inte husen lika tät och folk är finare klädda. Jag tittar på en av kvinnorna och reagerar. Hon har mitt tyg på sig

Vi går vidare och jag ser fler kvinnor med tyg som är tillverkat av mitt hus. Jag går fram till Worg och säger

- Kvinnorna här går klädda i tyg som är sytt i mitt hus

- Ja 

- Hur har det hamnat här?

- Jag har tagit det med mig

- Du? Hur ofta är du här?

- Rätt ofta

- Hur transporterar du det?

- Med besvär, men med lite vilja så går det

- Får du bra betalt för det?

- Oja det får jag, väldigt bra betalt. Det är en lyxvara

- Så pass, då kanske jag skall se om jag kan starta en marknad här

- Och konkurrera med mig

- Ja varför inte

Han tittar på mig och ser inte nöjd ut. jag ler och går tillbaka till Tisha. Vi fortsätter att gå och efter en stund så kommer vi fram till ett värdshus. Det ser fint ut. Worg stannar utanför och vi går fram till honom

- Här skall vi bo i natt

- Då gör vi så, hur betalar vi för oss?

- Jag har en nota här, vi sätter upp det på den

- Bra för jag har bara Rokkan pengar och de tror jag inte fungerar här

- Då får vi smälta det, har du mycket Rokkan med dig?

- Ja en del

- Hur mycket är en del?

- Ett par kilo

- Förlåt?

- Ett par kilo

- Vill du köpa slottet, Rokkan är värt mer än guld här, mer än alla ädelstenar. Har du Rokkan på dig?

- Ja ca femtio mynt

- Femtio? Vilken valör?

- Ja, jag har inte en aning, men ingen mindre än 1 daler

- Herregud, vi får leta upp en smed och smälta dem, de kan vara nyckeln in i slottet för oss. Synd att du inte sa det innan för då hade vi tagit med oss allt och smält dem till tackor.  

- Vi kan smälta det vi har till tackor. Det bör bli ett par stycken

- Ja det bör det bli

Vi går in på värdshuset och Worg går fram till värdshusvärden

- Worg din gamle skojare, är du redan tillbaka. Har du mer tyg med dig?

- Nej tyvärr inte

- Men reskamrater? Det är nog första gången jag ser dig resa med någon annan

- Min släkting, hans trolovade, hennes kusiner

- Välkomna till drottningens hägn

- Tack säger jag och bugar mig

Damerna tackar och niger

- Vackra damer är det också

- Har du rum till oss?

- Javisst, den vanlig taxan gäller. Hur många rum vill ni ha?

- Fyra tack Lump

Han vänder sig om och plockar ner fyra stycken nycklar. Han lägger dem på disken framför oss. Worg skriver in sig i en liggare och tar nycklarna. Han ger oss våra nycklar

- Förresten Lump finns det någon smed här i närheten?

- Smed? Jo vi har en runt hörnet

- Vilket hörn?

- Gå ut ta till höger, sen går du till höger igen så har Harram sin smedja där

- Har ni bad möjligheter här Lump frågar Tisha?

- Ja min fagra dam vi har ett badhus på baksidan, jag skall säga åt dem att fylla karet

- Tack Lump

- Det var så lite så min fagra dam

Vi tar våra väskor och går upp på andra våningen och går till våra rum. Vi öppnar dörren och går in. Jag sätter min väska på golvet och tittar mig runt. Det finns en stor säng vid ena väggen, med sänghimmel. En stor kopparskiva till spegeln

Ett mindre bord med en mindre spegel, En byrå och två fåtöljer. Jag tittar på Tisha och jag går fram till henne och pussar henne. Det knackar på dörren 

- Kom in

Dörren öppnas och Worg står i dörren

- Vill du följa med till smeden?

- Javisst

- Då följer jag med damerna ner till badet

- Gör så

Jag går fram till min väska och tar fram en penningpåse med mina Rokkan mynt. Jag tar den i min hand och pussar Tisha

- Vi ses snart

- Det gör vi hjärtat

Vi går ut ur rummet och nerför trapporna. Vi går ut genom dörren och tar till höger. Vi kommer fram till hörnet av gatan och svänger igen. Vi går längs med gatan och vi hör ljudet av en slägga som träffar metall

Vi kommer fram till Harrams smedja och vi går in. En stor man med svällande muskler står framför oss med en slägga i handen. Han svingar släggan som träffar metallen så att det låter med ett klingandeljud varje gång den träffar metallen

Vi tittar på honom när han svingar släggan och jag blir imponerad av de svällande musklerna. Han tittar upp och ser oss. Han bankar på metallen och lägger den på en glödbädd

- Hej vad kan jag hjälpa er med mina herrar

- Jag undrar om jag skulle kunna få låna din ässja till att smälta lite metall

- Vilken sorts metall?

Jag tittar på honom, och han tittar tillbaka på mig, hans ögon drar sig till svärdet, jag följer hans blick och ler

- Rokkan

Han tittar på mig och sen på Worg

- Rokkan säger du? Hur har du kommit över tillräckligt mycket av det för att vilja smälta det?

- Det min gode herre är min ensak, men så mycket kan jag säga att jag inte stulit den i alla fall

Han tittar på mig och jag känner att han väger och mäter mig. Jag tittar tillbaka på honom och jag möter hans blick lugnt.

- Ditt svärd?

- Ja 

- Får jag titta på det

- Javisst

Jag kastar påsen med Rokkan mynt till Worg. Han fångar den och jag ser att hans ögon blir stora när han känner på vikten. Jag drar mitt svärd och jag ser hur smedens ögon blir stora när han ser klingan. Jag vänder hjaltet mot honom

Han tar emot det och tittar på det, han följer bladets linjer med blicken. Han drar med ett av sina fingrar längs med bladet. Han svingar det i luften och tittar på mig

- Vem har smidet detta svärd åt dig?

- Min mästersmed

- Jag har aldrig sett något liknande

- Det skulle förvåna mig, det finns bara ett till på hela planeten

- Det är smitt av Rokkan?

- Ja

- Du är medveten om värdet på detta?

- Egentligen inte, men av att döma på din min, så skulle jag säga en hel del

Jag ler mot honom och han tittar på mig och ler

- Kungen skulle kunna låta jaga dig genom kungariket för det svärdet, eller erbjuda dig det i utbyte.

- Haha, jag hade inte tagit emot det, det verkar vara ett snårigt jobb att sköta ett kungarike

Han tittar på mig och sen börjar han skratta. Han ger mig svärdet och jag sätter tillbaka det i hjaltet. Han ser på mig och sen på Worg

- Jag skall hjälpa er

- Tack

Worg räcker fram påsen med slantarna åt honom. Han tar den och väger en i handen och tittar på mig

- Kan du göra tackor av dem frågar jag

- Javisst

- Tack, du kan behålla ett av dem för besväret

- Tack ers nåd

- Joshua

- Harram

Han går fram till en hylla och tar en stor krukliknande form. Han sätter den på glöden. Han öppnar påsen och häller i mynten i den. Han snappar åt sig ett av mynten och tittar på det. Han tittar på mig och sen på myntet

På mynten finns mitt ansikte i profil avbildat. På andra sidan så finns det ett drakhuvud. Han stoppar ner slanten i en ficka på förklädet i läder. Han tar metallbiten från ässjan och börjar banka på det metallen igen

När han bankat färdigt så lägger han metallen på ässjan igen. Han går bort till krukan och tittar ner i den. Han tar fram en form att göra tackor med. Han tittar på mig och sen på krukan. Jag går fram till den, han sätter två träbitar på sidan av krukan

Vi lyfter upp den och vi lutar den åt sidan och häller ut den smälta Rokkan i formarna. När vi fyllt tio av hålen så sätter vi tillbaka krukan på glöden. Där är mer Rokkan kvar i krukan. Han tar ett par handskar i tjockt läder och lyfter brickan med tackorna. 

Han går fram till ett kar med vatten och sänker ner dem i vattnet. Det fräser och ryker när metallen träffar vattnet. Han lyfter upp brickan och går bort till en träbänk och vänder upp och ner på den. Han slår lätt på undersidan och sen lyfter han upp brickan

På bordet ligger tio tackor, han går tillbaka till glöden och tittar på mig igen. Vi lyfter upp träkrukan och häller ut den sista Rokkan metallen i formen. Det blir sju tackor till. Smeden upprepar samma procedur som innan. 

Han samlar ihop de små tackorna i tre högar och han smeker dem. jag går fram till dem och samlar ihop dem. Vi stoppar ner dem i en väska som smeden räcker fram till oss. Jag tar en av dem och räcker den till honom

Han tar emot den och bugar sig mot oss

- Vi skulle vara tacksamma om detta stannade mellan oss

- Givetvis ers nåd säger Harram, han smeker Rokkan metallen med sin tumme

- Tack Harram.

- Tack säger Worg.

Vi tar väskan och går ut ur smedjan. Vi går längsmed gatan och kommer fram till hörnet. Jag tittar på Worg och säger

- Slottet?

- Där säger han och pekar.

Jag följer hans finger och ser slottet som ligger på en kulle. Muren som går runt slottet är inte så hög som jag befarat. Den är max två – tre meter hög. Själva slottet är inte högt det i heller. Tre våningar, men det är stort.

De har byggt på bredden, istället för på höjden. Jag tittar på slottet och en plan börjar ta form i mitt huvud. Jag tittar på Worg och sen så börjar jag gå mot värdshuset. Vi kommer fram och går in, vi går upp till våra rum

- Vi ses i skänkrummet om den stund

- Javisst

Jag öppnar dörren och går in. Tisha sitter i underkläderna och borstar sitt hår vid det lilla bordet. Hon tittar drömmande i spegeln. Jag tittar på henne och känner att jag blir varm i kroppen. Hon tittar upp på mig och ler

- Gick det bra?

- Jadå säger jag och ler

- Så bra

Hon börjar borsta sitt hår igen. Jag går fram till henne och tar borsten från henne. Jag tar över borstandet och jag borstar hennes hår. När jag är klar så tar jag en lädersnodd och samlar hennes hår i en svans och knyter upp det

Hon tittar på mig och ler, hon reser sig och lägger sina armar om mig och kysser mig. jag kysser henne tillbaka. Vi delar på oss och hon knyter upp snörena i min skjorta och smeker den av mig. Hennes fingrar knyter upp snöret i mina byxor och de faller ner på golvet

Jag stiger ur dem, hon tar mig i handen och leder mig till sängen. Jag sätter mig på sängkanten och hon sätter sig på knä framför mig och tar av mina stövlar. Hon tar av mina sockor och tittar mig i ögonen. Hon ler

Hon särar på mina ben och sätter sig tillrätta mellan dem, hon tar mitt kön lätt i handen och börjar smeka det. Hennes ögon är fastnaglade i mina, hennes hand smeker mig och jag känner hur den reser sig

Tisha lutar sig fram och tar mitt kön i munnen, hon börjar suga mig och jag känner hur hennes tunga smeker mig. Jag tittar på henne och njuter av hennes behandling

Hon använder sin hand med i smekandet, hennes tunga leker med mitt ollon samtidigt som hennes hand smeker mig. Jag lägger mig ner på rygg och blundar. Jag hänger mig åt njutningen som hon ger mig

Hon fortsätter sitt smekande och sugande av mig en stund till, när jag känner att ilningarna börjar komma så reser jag mig och tittar på henne. Hon tittar på mig och ler med mitt kön i handen lätt smekandes

- Är det skönt?

- Fantastiskt säger jag med hes röst, kom

Hon släpper mitt kön och reser sig, vi byter plats och jag sätter mig på knä på golvet. Jag särar på hennes ben och lutar mig fram. Jag börjar slicka hennes kön, min tunga slickar från mellangården upptill hennes klitoris

Jag låter min tunga göra sin resa långsamt. Jag hör på hennes andning och små stönande att hon njuter av det jag gör. Jag stoppar in min tunga i henne och slickar hennes insida

Stönandet blir högre, jag drar ut min tunga och börjar slicka hennes klitoris, min tunga leker med den och jag hör hur hon stönar ännu högre. Jag för in ett finger i henne och smeker henne samtidigt som jag slickar henne

Jag drar ut fingret ur henne och börjar smeka hennes andra hål, jag känner hur hon darrar till. Jag för in fingret igen i henne och smeker henne. Min tunga fortsätter sin lek med hennes klitoris

Jag drar ut fingret igen, det är kladdigt av hennes safter. Jag smeker hennes andra hål och trycker försiktig in mitt finger i henne. Hon rycker till och sen slappnar hon av. Jag intensifierar mitt slickande av hennes klitoris

Mitt finger rör sig långsamt i hennes andra hål och jag känner hur det börjar darra i hennes lår. Jag trycker till med tungan på hennes klitoris. Jag tar henne över kanten och hon stönar ut sin orgasm. Hon skakar i kroppen när orgasmen sköljer över henne

Jag drar ur mitt finger ur henne långsamt, jag sänker trycket i mitt slickande och jag känner vätan på min haka. Jag slickar henne och smakar på henne. När hennes orgasm ebbat ut så reser jag mig upp och sätter mina händer bredvid hennes huvud

Jag lutar mig fram och kysser henne. Hon makar sig bakåt så att hon kommer upp i sängen. Jag lägger mig mellan hennes ben, jag tar mitt kön i handen och sätter det mot hennes. Jag trycker på långsamt och jag känner hur hon öppnar sig för mig

Mitt kön glider in i henne långsamt. Jag känner värmen från henne omsluta mig. Jag glider långsamt in i henne och jag ser på henne hur hon njuter. När jag kommer i botten på henne så trycker jag till

Hon stirrar på mig och sen kommer hon igen, jag känner hur hennes inre kramar och masserar mig av hennes orgasm. Jag står stilla med mitt kön i henne. orgasmen lägger sig och jag börjar röra mig långsamt

Jag tittar på henne och hon på mig, mina höfter rör sig långsamt och mitt kön glider fram och tillbaka. Jag ökar takten och rör mig fortare, jag lägger upp hennes ena ben på in axel så att jag kommer djupare i henne

Jag ökar takten ytterligare och jag känner hur ilningarna kommer igen. Jag ökar takten ytterligare och jag tar henne hårt. Jag känner hur svetten rinner längsmed ryggen på mig. Tishas blick är fastnaglad i min, det enda som hörs i rummet är vår andhämtning

Jag ökar takten igen och nu känner jag att jag inte är långt borta

- Jag vill ha din säd i munnen

Jag tittar på henne och nickar, jag ökar takten lite till och nu är jag nära. Jag drar mig ur henne och lägger mig på rygg. Tisha reser sig och tar mitt kön i sin mun.  Hennes hand smeker mig snabbt och jag kommer

Jag spänner mig och min rumpa lämna sängen, min säd sprutar ur mig och in i Tishas mun, jag känner hur hon sväljer det jag ger henne. Hennes tunga smeker mig och jag gräver ner mina händer i täcket

Jag stönar högt och jag tömmer allt jag har i hennes mun. När orgasmen ebbar ut så slappnar jag av. Jag känner hur Tisha smeker mig varsamt och jag öppnar ögonen. Hon ler mot mig och hon lutar sig fram och pussar mig

Hon släpper mitt kön och lägger sig bredvid mig, hennes hand smeker mitt bröst. Jag vänder mitt huvud mot henne och tittar på henne. Vi ler båda två

- Nu får jag gå och bada

- Ja och raka dig, du börjar bli raggig

- Haha jaså 

Jag känner på mitt ansikte och jag ger henne rätt. Jag reser mig ur sängen och går bort till min väska. Jag tar fram nya kläder och lägger dem på sängen. Jag tar mina underbyxor och drar dem på mig, jag tar mina andra kläder och klär på mig

Jag går fram till sängen och lutar mig fram och pussar Tisha

- Vi ses på en stund.

- Det gör vi, glöm inte raka dig

- Nej då hjärtat säger jag med ett leende

Jag går ut genom dörren och nerför trapporna, jag går fram till Lump och ber om att få bada och raka mig.

- Givetvis herrn, kom med så skall jag visa dig till badavdelningen

- Tack

Jag går efter Lump, han går ut på baksidan av huset och visar mig badtunnan. 

- Jag skickar ut en av personalen för rakningen

- Tack

Jag klär av mig och går i badtunnan, jag sätter mig i den och låter vattnet skölja av mig. jag hittar tvål och börjar tvätta av mig. jag sköljer av mig och går ut ur tunnan och torkar av mig. Det knackar på dörren och jag öppnar den

En kvinna står utanför dörren med rakdon i handen. Jag släpper in henne och börjar klä på mig. När jag är klar så sätter jag mig i en stol. Hon tar tvål i händerna och sätter händerna på mitt ansikte och masserar in det i skägget

Hon tar fram en rakkniv och börjar raka mig. När hon är klar så känner jag på kinderna och skägget är borta

- Skall jag göra något åt ditt hår herrn

- Nej tack säger jag och ler

Jag tar fram ett lädersnöre och samlar mitt hår i en svans. Jag knyter upp håret och bugar mig mot kvinnan. Hon ler mot mig och vi går ut ur rummet. Jag går upp på vårt rum och jag lägger mina kläder i väskan

Tisha har klätt på sig, hon tittar upp när jag kommer in och kommer fram till mig och pussar mig

- Mycket bättre, vi får köpa rakdon så att vi kan raka dig oftare

- Ja hjärtat säger jag och ler

- Skall vi gå ner, de andra väntar på oss i skänkrummet

- Javisst

Jag spänner på mig mitt svärd och vi går nertill skänkrummet. De andra sitter vid ett bord och väntar på oss. De tittar upp när vi sätter oss vid bordet

- Hej säger Leira

- Hej syrran säger jag och ler

- Så du har testat badtunnan du med?

- Ja det var skönt

En kvinna kommer in med mat åt oss, hon dukar fram på bordet och vi börjar äta. Vi äter under tystnad. När vi är klara så dukar hon av bordet. Hon sätter fram koppar av fint porslin framför oss. Hon slår upp en brunsvart vätska i dem

Jag tittar på Worg och han ler, han tar en sipp och vi andra gör likadant. Vätskan är besk i smaken. Jag sväljer och sätter ner koppen. De andra tittar på Worg och sätter ner sina koppar

Kvinnan ler och går iväg

- Vad är detta? Jag har aldrig smakat något liknande säger jag

- Den heter kaffe, de maler bönorna och sen så häller de varmt vatten över det och silar det. De dricker alltid det efter sina måltider. Det är ytterst oartigt att inte dricka upp

Vi tittar på honom, jag tar min kopp till munnen och dricker upp kaffet. Jag sväljer och försöker inte göra en grimas när den beskavätskan rinner nerför min hals. Jag sätter tillbaka koppen och tvingar fram ett leende

De andra tittar på mig och de dricker ur sina koppar. De sätter tillbaka dem och sväljer. Worg tittar på oss och ler

- Hur skall vi komma in på slottet?

- Enligt Lump så skall det vara någon form av bjudning ikväll

- Kan vi komma in där?

- Kanske, vi behöver en inbjudan, jag har bett Lump att ta reda på hur vi skall få en sådan, det kommer kanske att kosta dig en av de där tackorna

- Kan man köpa en inbjudan? Frågar Leira

- Allt går att köpa för rätt pris min dam säger han och ler

- Inte allt

- Jaså?

- Min lojalitet går inte att köpa för pengar, eller saker 

- Nobelt min kära dam

- Kanske det, men min lojalitet till huset draken och min bror går inte att köpa för pengar

- Det är rätt unikt, här kan du köpa vad du vill om du har tillräckligt med pengar, eller Rokkan

- Så vi kan köpa en inbjudan till festen för en tacka av Rokkan? Frågar jag

- För en tacka av Rokkan kan du köpa mycket mer än så säger Worg, men det är nog vad det kommer kosta

- Då får vi hoppas att någon vill sälja

- Oja det kommer vara många som vill sälja sin inbjudan för en Rokkan tacka

- Vi får handla andra kläder om vi skall gå på fest säger Melinda, jag har bara reskläder med mig

- Jag med säger Tisha

- Jag går arbetsklädd säger Leira

- Har du pengar Worg frågar Melinda

- Ja lite grann

- Vi kommer behöva mer än lite grann

- Jag har kredit i de flesta affärer

- Så bra då får du följa med oss och handla

Han tittar på henne, sen suckar han och säger

- Ja Melinda

- Tack Worg säger hon och ler

Jag skrattar för mig själv och de reser sig. Tisha pussar mig och de går iväg. Jag och Leira sitter kvar och jag snurrar en mugg med vatten i handen. Kvinnan kommer fram och dukar av kopparna. Jag tackar henne för servicen

Hon ler mot mig och går iväg. Jag tittar på Leira och säger

- Jag saknar också huset.

- Syns det så tydligt?

- Ja säger jag med ett leende, jag har alltid velat ge mig ut på äventyr. Det dryga året jag var borta var roligt, men jag kunde alltid bege mig hem om jag ville. Vi har inte samma möjlighet nu

- Det är inte det att jag inte gillar att vara iväg med er, men jag saknar huset, tryggheten som det skänker mig. jag förstår inte min roll i denna soppa i heller

- Jag tror att du var inne på den själv precis. Din lojalitet till mig och huset, lojaliteten till din familj. Jag tror att vi kommer behöva den på denna resa

- Tror du?

- Ja Leira det tror jag, jag och Tisha älskar varandra, det bandet går inte att bryta, Melinda är magiker, visst hon är vår kusin. Men hon är i första hand magiker. De har alltid en egen agenda. Worg är Druid, vad hans agenda är vet jag inte. Men du är min syster, vi delar blod. Vi delar hus. Det bandet är starkare än vad deras lojaliteter är. Jag sa till Worg att jag kommer att finna ett sätt att exportera tyg hit. Han blev inte glad för det, du däremot hade inte brytt dig. Eller du bryr dig för det kommer stärka huset

- Så du litar inte på dem?

- Hm jo men de har sina egna agendor. Vår agenda är att rädda planeten. Det var det uppdraget trädet gav oss. Stoppa galningen för annars så går jorden under. Vad de har för mål vet jag inte. Att de har en uppgift är profetian väldigt tydlig med. Men när de gjort deras uppgift. Vad är deras agenda då? Är de till salu för högstbjudande då?

- Inte Melinda säger Leira, hon ser upp till dig och Tisha, Joshua. Hon är inte till salu

- Jag hoppas att du har rätt, för alternativet kan bli att vi får ta hand om henne

- Ta hand om?

- Ja ta hand om

- Du menar…

- Ja

- Då vet jag det, jag håller ett öga på henne. Men som sagt, jag tror inte att hon är till salu Joshua

- Bra, jag litar på ditt omdöme

- Tack säger hon och ler

Jag ler tillbaka, Vi reser oss och går ut ur matsalen

- Jag tänkte gå upp och vila lite

- Gör du så, jag skall se om jag hittar något att läsa

- Vi ses sen

- Det gör vi

Hon går uppför trappan till sitt rum. Jag går fram till Lump

- Hej min gode herre 

- Hej ers nåd

- Joshua säger jag och ler, har du några böcker här?

- Ja vi har ett litet bibliotek, kom

Han går före mig, vi går längs med en korridor. Vi går förbi ett par dörrar och kommer fram till slutet av korridoren. Han öppnar dörren och stiger in. Rummet är ganska litet. Det finns tre bokhyllor i rummet, en träbänk och två fåtöljer

- Här är vårt bibliotek

- Tack, vilken bok rekommenderar du om jag vill läsa om historia?

- Hm säger Lump och tittar på böckerna

Han tar ner en bok från hyllan och räcker den åt mig, jag tar emot den och tackar honom. Han bugar sig och går ut ur rummet. Jag sätter mig i en av fåtöljerna och börjar läsa. Boken handlar om landets historia. Den som skrivit den är väldigt färgad

Om man skall tro på boken så är landet, och framförallt staden Yarrack planetens medelpunkt. Jag läser intresserat och lär mig om deras seder och bruk. När jag nästan läst färdigt boken så öppnas dörren. En tjänsteflicka harklar sig

- Ers nåd

- Ja?

- Det står en man därute som vill tala med Worg, men han har inte kommit tillbaka än. Så jag tänkte att eftersom ni tillhör samma sällskap, så kanske du kan ta emot honom

- Javisst, visa in honom

Hon niger och går iväg, jag fortsätter läsa och efter ett par minuter så knackar det på dörren igen. Tjänsteflickan öppnar dörren och en man kommer in. Jag lägger ner boken och besvarar hans bugning.

- Hej mitt namn är Job, jag är betjänt åt markgreve Grunt

- Joshua

- Ers nåd

- Nå vad vill markgreve Grunt, mäster Worg?

- Han hörde att Worg ville köpa en inbjudan till kvällens festligheter på slottet. Markgreven har blivit sjuk så han kan inte gå. Så han kan tänka sig att sälja sin inbjudan

- Så tråkigt för markgreven, vilket pris tänker han sig?

- Erh, greven fick höra att Worg kunde betala med Rokkan, så två Rokkan mynt är priset, per inbjudan

- Har han fem inbjudningar att sälja?

- Erh, det räcker att mäster och ers nåd har en inbjudan att visa. Damerna räknas inte så att säga

- Så? Fyra Rokkan mynt?

- Ja ers nåd

- Vi gör det lätt för oss, du får tre av mig, du lämnar två till din herre och behåller ett för dig själv. Du vet man skall inte vara för girig

- Ers nåd säger han och ser bestört ut

- Ja?

- Jag skulle aldrig

- Jo det skulle du, om du inte accepterar mitt pris så får du gå tomhänt. Då får du förklara för greven om varför du kommer tomhänt tillbaka. Nå vad säger du? Tre mynt eller inga alls?

Han tittar på mig och slickar sig om läpparna, jag ler inombords. Jag kan se girigheten lysa i hans ögon. För ett Rokkan mynt så kan han nästan anse sig som rik. Han resignerar och bugar sig

Jag stoppar ner handen i fickan och sträcker fram min andra hand. Han räcker över de två kuverten och jag ger honom mynten. Han bugar sig och går ut ur biblioteket. Jag sätter mig och fortsätter läsa. Jag läser klart och reser mig.

Jag plockar ner en annan bok och börjar läsa. Jag har läst ungefär halva boken när dörren öppnas. Tisha står i dörröppningen. Hela hon strålar, hon har en klänning hängande över armen

- Så det är här du sitter

- Ja hjärtat, jag försöker lära mig om deras seder och historia

- Klokt säger hon och ler

- Jag ser att ni hittade kläder

- Haha ja, Worg blev vit i ansiktet när han hörde vad våra klänningar kostade

- Bra säger jag och ler, han har tjänat pengar på mitt tyg, snuskigt med pengar. Så han får betala för sig

- Nu skall vi bara få inbjudningar

- De har jag

- Så bra säger hon och strålar

Jag reser mig och sätter tillbaka boken på sin plats. Jag går fram till henne och kysser henne. Jag tar henne i handen och vi går ut ur rummet. Jag stänger dörren bakom oss. Vi går uppför trapporna och fram till rummet

Jag öppnar dörren och vi går in. Tisha hänger klänningen över en stol. Vi lägger oss på sängen och hon pussar mig.

- Nå har du kommit på hur vi skall få ut honom?

- Nej men jag har en galen ide

- Som är?

- Att vi köper hans frihet för de där tackorna

- Tror du att de går med på det?

- Har inte en aning, men det Worg sa att allt eller alla, har ett pris kanske stämmer

- Hur många tror du att det kommer att kosta?

- Har inte en aning, vi får se helt enkelt

- Om vi inte har nog?

- Jag har mer Rokkan i mina väskor hos garanterna, men jag tror att vi klarar oss med dem vi har

- Vi får hoppas det

- Annars så får vi göra det på det svåra viset. Frita honom, kanske med våld

- Ja

Hon lägger sitt huvud på mitt bröst. Jag stänger ögonen och vi somnar.

Vi vaknar av att det knackar på vår dörr.

- Kom in

Dörren öppnas och Melinda kommer in i rummet

- Hej

- Hej kusin, vad har du på hjärtat?

- Jag har pratat med morbror och uppdaterat honom

- Så bra, vad hade han att säga?

- Inget speciellt, saker och ting går sin gilla gång därhemma. Han bad oss vara försiktiga med Worg

- Oja, det får vi vara

- Ja, det tror jag med. Jag försöker få information av honom när vi älskar. Men han är förslagen, jag kan inte läsa honom. Han har väldigt tjocka murar därinne säger hon och knackar sig på pannan

- Det kan jag tänka mig, han är gammal och vis. Han har nog byggt de där murarna under långtid

- Ja de är högre och tjockare än murarna runt Yarrack

- Ta det försiktigt kusin

- Jadå säger hon med ett leende, har Tisha visat sin klänning?

- Nej inte än, vi la oss för att vila när vi kom upp, jag får se den sen

- Tråkmåns

- Kanske det säger jag med ett leende

- Skall vi gå ner och äta?

- Javisst, vi kommer

Hon går ut ur rummet, vi reser oss och jag tar på mig mina stövlar. Tisha tar på sina och vi går nerför trapporna till skänkrummet. Worg och Leira sitter och väntar på oss. Vi sätter oss vid bordet, Melinda kommer in i rummet och sätter sig hos oss

- Har ni beställt?

- Ja säger Worg, maten kommer strax

- Vi har inbjudningar, de kostade mig tre Rokkan mynt. En markgreve Grunt sålde sina. Han hade lägligt blivit sjuk, hans betjänt försökte lura mig, men han lyckades inte

- Hur mycket fick du betala? Frågar Worg

- Tre mynt

- Det var dyrt

- Kanske det men han begärde fyra, hans nåd ville ha två. Betjänten ville också tjäna på affären. Jag botade hans girighet

- Bra, så vi har inbjudningar

- Ja

- Bra, då la jag inte ut en halvförmögenhet för klänningar åt damerna i onödan.

- Inte mer än vad jag la utför inbjudningarna

- Förvisso inte säger Worg och ler

De dukar fram maten åt oss. Vi äter med god aptit, när vi är klara så dukar de av. De serverar oss kaffe och vi dricker upp. När vi är klara så reser vi oss upp

- Ser du till så att en vagn hämtar oss om två timmar Worg?

- Ja 

- Bra, då ses vi här om två timmar

- Ja, då hinner vi bada och göra oss klara säger Tisha

Vi går uppför trappan, Tisha går in på rummet och hämtar rena underkläder, hon pussar mig och går nerför trappan. Jag ser att Melinda och Leira gör henne sällskap. Jag stänger dörren. 

Jag går fram till min väska och tar fram en ny skjorta, en ny rock och nya sockor. Jag tittar på mina byxor, de får duga. Jag klär av mig och byter om. Jag lossar på läderbandet och drar Tishas borste genom håret, när jag är klar så knyter jag fast läderremmen igen

Dörren öppnas och Tisha kommer in. Hon tittar på mig och ler. Jag ler tillbaka och sätter mig i en av fåtöljerna. Tisha tar av sig sina kläder och står snart naken framför mig och jag beundrar hennes kropp.

Hon börjar sin påklädning. Det en lång stund innan hon är klar. När hon är färdig så ställer hon sig framför mig

- Nå duger jag?

- Du är den vackraste kvinna jag sett Tisha säger jag och ler

Hon tittar på mig och lutar sig fram och kysser mig. När vi är klara så reser jag mig. Jag tittar på klänningen och ler. Den är mörkblå och passar perfekt på henne. Jag säger det till henne och hon niger. Jag skrattar till och tar henne i handen

Vi går ut ur rummet och nerför trappan, Lump tittar på oss när vi kommer ner och han ler. Vi går fram till dörren och ställer oss och väntar. Leira kommer ner för trappan. Hon är klädd i sin uniform. Hon har sitt svärd på sig

- Tisha, Joshua

- Leira säger jag och bugar mig lätt

- Vacker klänning 

- Tack säger Tisha och ler

Worg kommer nerför trappan och kommer fram till oss. Han tittar på Leira och Tisha och ler. Melinda kommer nerför trappan, hon är vacker i sin klänning. Hon har satt upp håret och hon har anlagt kosmetika på ansiktet

Lump stirrar på henne, Worg ler och jag bugar mig lätt

- Kusin

- Tack

Vi går ut från värdshuset, en vagn står och väntar på oss. Jag öppnar dörren och damerna stiger in. Worg går efter dem och jag sätter mig. Jag stänger dörren och säger åt kusken att köra

Han smackar åt hästarna och smäller med tyglarna. Vagnen börjar röra sig, vi åker genom gatorna och jag tittar ut på folket utanför vagnen. Vi åker i femton minuter ca. Vi hamnar i en kö av vagnar som är på väg uppför vägen till slottet

Vi rör oss i maklig takt framåt, när vi kommer fram så öppnar en betjänt dörren till vagnen och jag stiger ut. Jag räcker över inbjudningarna, han tar emot dem och bugar sig. Jag sträcker fram min hand och hjälper damerna av vagnen

Worg går av sist och vi vänder oss mot ingången till slottet och går uppför en trappa. Vi kommer fram till dörren och en man tittar på oss. Han håller en lång stav i sina händer

- Vem är ni?

Worg svarar

- Jag är Worg, kungens leverantör av tyg

- Och de andra?

Worg tittar på mig och jag på mannen

- Mitt namn är Joshua, jag är mästaren över Draken hus i Tarabia, detta är min trolovade Tisha av drakens hus i Tenebia, Detta är min general, Leira och min kusin Melinda magiker av femte graden

Mannen stelnar till och stirrar på mig, jag ger honom en av mina blickar och han sväljer och slår med staven i golvet och förkunnar det jag sagt. En massa huvuden vänds mot oss

Vi går in i salen och folk stirrar på oss. Vi går fram till en betjänt och jag tar bägare med vin som jag räcker åt de andra. Jag tar ingen själv, jag vill vara klar i huvudet

- Så kusin var vad tanken med den presentationen?

- Jag kan inte ljuga kusin om du minns

- Visst fasen, det hade jag glömt

- Jag tror inte ens att de vet vad våra länder heter, om inte någon skvallrat. Säger jag och tittar på Worg

- Nej inte jag, men om du minns så berättade jag om Druiderna?

- Ja

- De har pratat däremot, de hade inget vänligt att säga om era länder. I synnerhet inte om magikerna

- Nehej då kanske de till och med är rädda för Melinda?

- Ja de kissar säkert i byxorna säger Worg vresigt

- Om det inte passar kära Worg så kan du gå tillbaka till värdshuset och vänta på oss där säger jag och tittar på honom

Här är jag inte Joshua, här är jag Mästaren, jag är min titel och jag vet hur jag skall föra mig i denna miljö. Han tittar skarpt på mig och jag möter hans blick. Han viker undan sin och säger

- Jag stannar

- Bra, här är jag Mästaren, jag är lika i rang som kungen här. Han härskar över sitt land och jag över mitt. Jag är tränad för att möta sådana som honom. 

- Lyssna på honom säger Leira, jag känner igen den blicken. Han kommer få kungen att äta ur hans hand innan kvällen är slut

- Så det tror du? 

- Nej Worg jag tror inget, jag vet, säger Leira och ger honom sin Sergeant blick

- Du skall nog lyssna på mina kusiner Worg, de vet vad de gör. Tisha?

- Ja

- Är du tränad?

- Oja Melinda, vi kommer äta upp dem

- Vad har ni planerat? Frågar Worg

- Se och lär

Vi ser hur det viskas och pratas om oss. Vi får diskreta blickar hela tiden, damerna sippar på sina bägare. Worg tömmer sin och tar en ny. Jag tittar mig omkring och letar efter rätt person. 

Min blick fastnar på en man och en kvinna som är omgivna av en hel hög lismare

- Vem är det Worg?

- Vem?

- De två säger jag och tittar på paret

- Det är de som är näst efter kungen i makt, det är ärkehertig Yon och hans hustru Lisma

- Tack säger jag och ler

Jag ser att Yon tittar åt mitt håll, jag ger honom en av mina blickar. Han blir röd i ansiktet och viskar till sin fru. Hon kastar en blick åt mitt håll och jag ger henne en blick av nedlåtande. Hon blir röd i ansiktet. Hennes blick söker sig till Tisha

Tisha ser nedlåtande på henne och hon viskar till sin man. Vi tittar vidare, vissa ler jag emot, andra skänker jag inte en blick. Min blick söker sig inte tillbaka till de två. Mannen med staven slår tre gånger i golvet och han förkunnar att kungen kommer

Alla i rummet antingen bugar sig eller niger när han och hans hustru går genom salen

- Buga inte Worg

- Va? Viskar han

- Våga inte buga

- Är du galen?

- Nej, våga inte buga viskar jag med eftertryck

De går förbi oss, jag ser att kungen hajar till, hans hustru tittar vantroget på mig. Jag ger dem en av mina blickar. Jag ser att drottningen blir vit i ansiktet. De kommer fram till sina platser och ställer sig och tittar på folksamlingen

- Vi hälsar våra gäster välkomna säger kungen, vi hoppas att ni kommer att få en trevlig kväll i vårt sällskap

Han tittar mot oss och jag nickar mot honom.

- Låt festen börja

På ena sidan av salen så öppnas det dörrar längs med hela väggen. På andra sidan så är där uppdukat mat på långa bord. På andra sidan salen så öppnas det också dörrar och bakom den sitter en orkester och de börjar spela musik när dörrarna öppnas

Worg tömmer sin bägare igen och sträcker sig efter en ny

- Blir du full får du klara dig själv säger jag och tittar på honom

- Jag kan hantera vinet bättre än dig

- Det hoppas jag för din skull Worg

- Du skall nog lyssna på Worg säger Melinda

- Jag gör vad jag vill

- Ja, men försöker du förstöra det jag gör här ikväll så blir det konsekvenser min gode Worg, utmana mig inte. Du kommer inte vinna

Han stirrar på mig, jag vet inte vad han ser i min blick men han böjer på huvudet

- Bra, nå kusin då är det dags för dig att härska och söndra

- Ja kusin säger hon och ler

Hon glider iväg över golvet, folk slutar prata när hon närmar sig. De ser skräckslaget på henne. Jag tittar mig omkring igen, Yon stirrar på mig och försöker få ögonkontakt med mig. Jag ignorerar honom fullständigt

Jag ser att Melinda sakta söker sig närmre deras klick. Jag ler, han kommer inte kunna dra sig undan utan att förlora anseende. Det skall bli kul och se hur han klarar sig ur den situationen. När hon närmar sig dem så börjar jag röra mig

Tisha lägger sin arm på min och vi börjar röra oss långsamt, vi glider över golvet. Jag ser hur de stirrar på oss, Leira går ett steg bakom mig med handen på svärdet hela tiden. Jag ser att Melinda kommer fram till Yon och Lismas grupp

Samtalet dör ut där, jag ler, vi ändrar riktning och går mot kungen och drottningen. Jag ser hur Yon stirrar på oss. Melinda kommer fram och börjar prata med dem. Yon stirrar på henne, han förstår inte ett ord av det hon säger

- Worg kallar hon

Vi stannar och han tittar på henne

- Kom hit och tolka är du snäll, de förstår inte vad jag säger

- Gå, spela spelet med henne

- Ja 

- Och översätt ordagrant oavsett vad hon säger. Lita på henne Worg. Hon vet vad hon gör

- Ja säger han och går mot henne

Vi fortsätter gå och precis innan vi kommer fram till kungen och drottningen så stannar vi. Vi tittar utöver människorna som är i salen. De vet inte att vi förstår deras språk. De talar öppet om vad de tycker om vår närvaro

Vi låter blicken glida över människorna. Jag ser hur Melinda ansätter Yon och Lisma med frågor. Worg översätter och svarar på frågor som ställs till honom. 

- Ursäkta säger en betjänt

Jag tittar på honom och han säger

- Kungen och drottningen skulle vilja hälsa på er

- Javisst säger jag med ett leende

Tisha lägger sin hand på min igen, vi börjar gå och Leira följer efter oss över golvet. Vi kommer fram till kungen och drottningen. Vi stannar, de tittar på oss. De väntar på att vi skall buga och niga. Vi tittar tillbaka på dem, våra blickar säger

- Aldrig i livet

Kungen kommer fram och böjer lätt på huvudet, jag svarar på den och böjer mitt huvud. Tisha tittar på honom och han böjer lätt på huvudet. Hon niger lätt. Drottningen, niger lätt åt mig och jag böjer på mitt huvud. Proceduren upprepas mellan Tisha och henne

- Välkomna till Yarrack säger kungen

- Tack säger jag med ett leende

- Vi är nyfikna på hur ni kom hit?

- Med besvär säger jag och ler

- Jag ser att Worg är med i ert sällskap?

- Ja, vi är bekanta

- Vilken vacker klänning säger drottningen

- Tack säger Tisha och ler, era sömmerskor är duktiga. Men jag saknar mina i Tarabia, vårt tyg är bättre. Jag ser att du har vårt tyg på dig

Drottningen blir vit i ansiktet. Jag ler inombords

- Ert tyg?

- Ja det tyget görs i Drakens hus, min trolovade är Mästaren över Drakens hus, alltså vårt tyg

- Jag ville inte skymfa er med att bära en klänning av vårt tyg. Jag brukar alltid försöka använda lokalt när jag reser

- Men…

- Har den gode Worg sagt något annat?

- Nej säger kungen hastigt

- Så ni trodde inte på oss när vi sa att vi var från Tarabia? Säger jag överraskat

Han tittar på mig och ser besvärad ut

- När jag blev mästare för mitt hus, vi kallar vårt land för hus i Tarabia. Så fick jag genomgå en ceremoni som gör det omöjligt för mig att ljuga. Jag är mästare över Drakenshus i Tarabia. Om det råder det ingen tvekan

- Så du kan inte ljuga

- Nej, men jag kan välja att inte svara om jag vill säger jag med ett leende

- Det måste vara opraktiskt säger kungen

- Nej för fördelen är att man inte kan ljuga för mig. jag vet alltid om någon ljuger för mig. Priset för sanningen är att jag alltid måste tala sanning

Jag ser en rörelse vid sidan om mig, Yon försöker desperat komma närmare oss. Melinda gör sitt bästa för att förhindra att det händer. Jag ser kampen som utspelas och jag ler

- Sa jag något roligt? Frågar kungen

- Va? Nej, jag är bara road av att ärkehertig Yon försöker tjyvlyssna på vad vi talar om säger jag och ler

Jag ser kungens blick söka sig till dem. Han ser det jag ser och han ler också

- Jag förstår vad du menar, han försöker få fördelar. Du vet hur det är

- Nej, jag har inte de problemen. Ingen bestämmer över mig, ingen ifrågasätter det jag säger eller gör. Ingen vågar

Han tittar på mig och ser fundersam ut

- General

- Ja

- Skär halsen av 

Jag tittar mig omkring och ser en liten obetydlig man

- Honom

- Genast mästare

Hon drar sitt svärd och kungen stirrar på henne. Hon lyfter svärdet och börjar röra sig

- Stanna, stoppa ner svärdet

- Ja mästare

Hon rör inte en min och kungen stirrar på oss

- Ingen ifrågasätter det jag säger

- Herregud säger drottningen och tittar på Leira

- Var det ett svärd gjort av Rokkan? Frågar kungen lågt

- Ja, det är det

- Herregud

- Vad skulle ett sådant svärd vara värt för dig?

- Förlåt?

- Vad skulle Rokkan till ett sådant svärd vara värt för dig?

Han tittar på mig och sväljer, han tittar sig omkring och sen säger han

- Nämn ditt pris

- För Rokkan så att det räcker till ett sådant svärd så vill jag ha din fånge säger jag

Han stirrar på mig och sen på drottningen

- Hur vet du om honom?

- Jag hörde ett rykte om att du hade honom som fånge. Jag behöver honom, så vill du ha Rokkan så att du kan tillverka ett svärd. Så är det mitt pris, den mannen mot Rokkan

Jag kan se att han brottas med sig själv

- Jag tänkte ta lite mat, fundera på mitt erbjudande så länge. Jag vill ha ett svar innan vi lämnar er ikväll. 

Jag böjer lätt på huvudet, Tisha niger och sen så går vi mot matbordet. Vi kommer fram och tar varsin tallrik. Vi lägger upp olika delikatesser och tar våra tallrikar och sätter oss vid ett bord. Jag tittar på Melinda och nickar

Hon avslutar samtalet med Yon och hans följe, hon går fram till bordet med Worg och de sätter sig

- Ta mat säger jag lugnt, det är väldigt gott

- Gärna säger Melinda och reser sig

- Jag tar också lite säger Leira och ler

Jag ser att Worg tittar på mig

- Vad har ni nu kokat ihop?

- Vänta och se 

- På vad?

- Hur vi får fången med oss utan att behöva göra inbrott

- Hur skall ni lyckas med det?

- Som du sa till mig innan, allt har ett pris. Även han

- Du menar?

- Ja, vi kommer att köpa honom för priset av Rokkan till ett svärd

- Men de kan inte smida det

- Det vet inte de, de kommer att få Rokkan så att det räcker för ett svärd. Det har jag lovat. Jag har inte lovat att visa hur man smider det. Det får de räkna ut själv

- Och om de inte gör det? då kommer han att skicka arméer efter oss

- Nej, för de kommer att försöka tills deras Rokkan tar slut. Eller ingen smed kommer att lyckas. Då blir det smedernas fel inte vårt. Att han inte får ett svärd av Rokkan

- De kommer ansätta mig när jag kommer hit igen

- Det min käre Worg är ditt problem och inte mitt. Men de älskar mitt tyg så de kommer inte ansätta dig så hårt. Sen kan ju du inget om att smida så det är inte ditt fel eller hur. Du kan ju alltid erbjuda att försöka få hit en smed som kan smida Rokkan. Du kommer inte lyckas, men du kan alltid försöka

Han stirrar på mig, sen börjar han skrocka

- Listigt, tror du att de kommer gå med på det?

- De såg Leiras svärd så ja det kommer de. Han var nästan beredd på att ge mig kungariket för den Rokkan som behövs

- Hur mycket behövs?

- Till ett svärd? Två av de tackorna vi har

- Inte mer?

- Nej, men då måste du veta vad du gör

- Om de ber dig smida det?

- Då säger jag ärligt att jag inte kan. Vilket jag inte kan

Melinda och Leira kommer fram till bordet och sätter sig. De börjar äta

- Så hur gick det? frågar Melinda

- Jag tror att vi har dem på kroken, vi har frestat dem i alla fall

- Bara de inte försöker stjäla tackorna

- Jag önskar att de försöker, då kommer de att få en obehaglig överraskning

- Vadå? frågar Worg

- Jag har lagt en trollkarlsbesvärjelse över dem. Försöker någon stjäla dem så får de en överraskning. 

Min blick söker sig till kungen. Han diskuterar livligt med Yon, drottningen står bredvid och kommer med inlägg hon med. Lisma står bredvid dem och säger inget 

- Jag misstänker att Yon också vill ha ett svärd

- Om han begär Rokkan till det? frågar Melinda

- Det var inte en del av erbjudandet, om han begär det så får vi ta det då. Men jag överväger att säga nej. Vi får inte verka för desperata. Då kanske de börjar undra vad han är värd för oss. Då får vi göra det på det andra sättet

De andra tittar på mig och vi äter färdigt. Jag tittar på Tisha och vi reser oss. Vi går in i andra salen där de spelar musik. Den musik de spelar påminner om den dans jag lärde mig i hennes hemland. 

Vi börjar dansa och när musiken tystnar så går vi tillbaka till de andra. Vi sitter vid bordet, de gäster som går förbi oss nickar och vi nickar tillbaka. Timmarna går och jag tittar på de andra

- Då kastar vi tärningen

Vi reser oss och vi går fram emot kungen och drottningen, vi stannar framför dem och de tittar på oss

- Vi tänkte dra oss tillbaka nu

- Så snart? frågar kungen

- Ja vi är trötta och vi lägga oss, har du tänkt på vårt erbjudande

Han sväljer och tittar på drottningen

- Ja det har jag och det har uppstått en komplikation

- Jaså? Vad är den?

- Jo det är så att när ärkehertigen hörde talas om ditt erbjudande så motsatte han sig det

- För att han också vill ha Rokkan?

- Ja

- Erbjudandet gällde ett svärd, eller vad du väljer att göra med den Rokkan du får. Du får Rokkan till ett svärd. Eller vad du vill göra med den. Du kan göra två knivar, eller vad du vill. Men erbjudandet gäller Rokkan till ett Rokkan svärd, varken mer eller mindre. För Rokkan till två svärd så hade jag begärt kungadömet med säger jag och ler. Men om vi inte kan komma överens så får vi tacka för gästfriheten. Det var en väldigt trevlig fest. 

Jag nickar åt dem och vi vänder oss om. Kungen sträcker ut sin hand efter mig, Leira reagerar direkt och hennes hand drar svärdet

- Håll Leira säger jag lugnt

- Ja mästare säger hon och böjer på sitt huvud

Jag ser hur hans blick stirrar på svärdet. Jag ser hur han hungrigt slickar sig om läpparna. Jag ler inombords

- Ingen utanför den innersta kretsen får röra mig, därför så reagerade min general så. Ni är ursäktade för denna gång säger jag med ett leende

- Jag ber om ursäkt säger kungen och sväljer, kan ni inte stanna lite till

- Nej, jag hoppas för er skull att ni inte skickat någon till vårt värdshus för att leta efter Rokkan. Det kommer sluta illa för dem

Han stirrar på mig, hans ansikte säger allt

- Kom ihåg att man inte kan ljuga för mig

- Inte jag

- Men Yon?

- Ja säger kungen lågt

- Hans män kommer få en överraskning säger jag med ett leende. Men deras liv är på hans samvete 

- Vad kommer hända?

- De kommer dö, som de tjuvar de är. Generalen har inte fått halshugga någon på länge. Eller hur general?

- Mitt svärd törstar efter blod säger Leira med iskall röst. Hennes leende hade kunnat frysa vatten till is

- Du vet var vi bor, vi stannar över natten. Men vi kommer resa vidare i morgon efter frukost. Adjö

Vi går ut ur salen och bort till vår vagn. Vi stiger in i den och den kör iväg. Vi kommer fram till värdshuset och Lump står i dörren och väntar på oss

- Förlåt mig ers nåd, men det har hänt en sak på ert rum. Jag kunde inte stoppa dem

- Ingen fara mäster Lump säger jag, vi tar hand om det

Vi går in på värdshuset och uppför trappan. Vi kommer fram till vårt rum och jag öppnar dörren. På golvet ligger det tre män utslagna. Jag går fram till dem och mumlar. Ett märke i eld tänds på golvet, jag lägger min hand på en av männen

- Vem skickade dig

- Ärkehertig Yon

- Svär du på det inför kungen

- Ja få det att sluta bara

- Tack säger jag och mumlar igen

Mannen faller ihop, jag tittar på de tre männen och lyfter upp en av dem. Jag lägger honom över axeln och bär ut honom i korridoren. Worg tittar på mig och går fram till en annan av männen och bär ut honom. Jag tar den siste. Vi lägger alla tre i korridoren

- God natt säger jag och ler

- Sov gott säger Melinda och ler hon med

- Detsamma säger Leira och ler

- God natt

Jag stänger dörren och tittar på Tisha, vi ler mot varandra

- Vill du hjälpa mig med klänningen

- Ja hjärtat

Jag knyter upp snörena på baksidan och hon drar ner armarna på klänningen. Den faller ner på golvet och hon stiger ur den. Jag tittar på henne och min åtrå slår till med full kraft. Jag går fram till henne och kysser henne hårt och passionerat

Mina händer smeker hennes kropp och hon stönar i min mun. Hon sliter upp snörena till min skjorta och mina byxor. Jag sparkar av mig byxorna, underbyxorna flyger åt samma håll. Jag står naken och redo framför henne

Hon drar ber sina underbyxor och vänder sig mot mig, hon böjer sig fram och svänger retfullt på sin bak framför mig. Jag går fram till henne och tar tag om hennes nacke. Hon stönar till, och tar mitt kön i handen

Jag knäar lite så att jag kommer i rätt höjd med hennes kön. Jag sätter mitt mot hennes och stöter till. Jag glider snabbt in i henne och tar henne hårt och snabbt direkt. Mitt grepp håller henne på plats

Jag sätter min andra hand på hennes höft och jag tittar på mitt kön som glider ut och in i henne. jag tar henne hårt, hon stönar och små gnyr varje gång mitt kön når botten av henne. jag ökar takten och tar henne precis på gränsen innan det blir brutalt

Vi känner båda att våra orgasmer byggs upp snabbt. Jag känner ilningar spridas i hela mitt underliv, jag kan inte hålla emot så länge till

- Ge mig din säd väser hon åt mig

Jag tar henne och jag känner hur min orgasm exploderar in i henne, hennes inre krampar när hon kommer och det mjölkar mitt kön på min säd. Vi vrålar båda två när orgasmen tar över oss

Jag känner hur min orgasm ebbar ut och jag sänker farten, Tisha andas häftigt och stötvis när hennes orgasm lägger sig. jag stannar och står med mitt kön begravt i henne. jag känner hur det pulserar i takt med hennes

Jag släpper taget om hennes nacke och lutar mig fram och kysser henne ömt på nacken. Hon ler mot mig och tittar på mig

- Jag älskar när du visar att du vill ha mig

- Detsamma hjärtat

Jag ger henne en puss och drar mig långsamt ur henne. Hon går bort till en potta och tömmer ut min säd, Jag tvättar av mitt kön i en tvätt skål. Jag häller ut vattnet genom ett hål i golvet

Jag går bort till sängen och lägger mig, mitt kön står fortfarande så det svajar från sida till sida när jag går. Jag lägger mig naken på sängen och tittar upp på sänghimlen. Tisha kryper upp till mig och lägger sig bredvid mig

Hon smeker mitt bröst och mina bröstvårtor, jag känner en rysning av välbehag genom kroppen. Tishas hand sökte sig nertill mitt kön, hennes hand omsluter den och hon börjar röra handen upp och ner

Jag stönar till och hon fortsätter, hon ökar takten i rörelserna och snart så står mitt kön hårt och redo igen. Hon reser sig upp och grenslar mig. Hon sänker sig ner och jag känner hur jag stöter i botten av henne

Hon börjar rida mig och jag sätter mina händer på hennes bröst. Jag smeker dem samtidigt som hon rider mig. Hon ökar takten i ridandet och jag känner hur hennes inre kramar mitt kön

Hon stönar ut sin orgasm, jag njuter av synen jag ser när hon kommer. Hon ökar takten i ritten, hon sätter sina händer på mitt bröst så att hon kan öka takten och hålla balansen. Hennes höfter rör sig snabbt och jag känner ilningarna komma 

Jag känner hur min orgasm närmar sig och jag njuter av känslan när ilningarna sprider sig. jag tittar på henne och hon på mig, jag möter hennes stötar. Hon ändrar sina rörelser och jag känner hur hennes inre smeker undersidan på mitt kön

Jag kommer nära väldigt fort, jag kan inte hålla emot. Jag känner hur min säd exploderar ur mig och in henne. jag lyfter henne en bit upp när jag lyfter mina höfter. Hon piper till av överraskningen. 

Jag känner hur orgasmen ebbar ut och jag lägger ner mina höfter när jag slappnar av. Jag andas tungt och Tisha lutar sig fram och kysser mig. jag kysser henne tillbaka. Hon lägger sig på min mage och jag kramar om henne

Vi andas tungt båda två, mina händer smeker hennes rygg och skinkor. Jag kysser henne igen. Vi lägger oss på sidan och tittar på varandra

- Jag kommer strax 

Hon drar sig bakåt och reser sig ur sängen, hon sätter sin ena hand mellan sina ben och går bort till pottan igen. Hon tömmer ut min säd och reser sig. Hon går bort till tvätt skålen och tvättar av sitt kön

Hon torkar av sig och kommer tillbaka till sängen. Hon lägger sig bredvid mig, hon lägger sitt huvud på mitt bröst

- Jag hoppas att du tyckte det var ok när jag talade om ditt hus i plural

- Va? Ja självklart, det kommer bli dit hus också, du kommer att bli min fru. Ja om du vill, vill säga

- Ja hjärtat det vill jag, jag har sagt det innan och jag säger det igen. Jag älskar dig. Jag vill ha dig till min man

- Och jag vill ha dig till min fru, jag vill inget hellre

- Så bra att du inte tog illa upp

- Nej hjärtat, det gjorde jag inte. Inte ens Leira reagerade

- Jag märkte det. Tror du att kungen kommer gå med på vårt erbjudande?

- Ja jag såg hungern i hans ögon, han kommer att gå med på det

- Bra, då slipper vi bli ovänner med dem. Det hade kunnat bli jobbigt att ha dem efter oss

- Garanterna hade sprungit ifrån dem

- Jo förvisso, men slipper vi bli ovänner med folk så är det inte fel

- Nej jag håller med

Vi tystnar och jag stänger mina ögon, jag somnar med ett leende på mina läppar

Vi vaknar av att det knackar på vår dörr. Jag reser mig ur sängen och tar på mig ett par underbyxor. Jag går bort till dörren och öppnar den

- Ja?

- Förlåt säger flickan som står utanför

Jag ser att hennes blick söker sig till mina tatueringar

- Ingen fara, vad gäller det?

- En emissarie från kungen är här och han vill lämna ett meddelande

- En minut

Jag vänder mig och går bort till sängen, jag hör flickan dra efter andan när hon ser min rygg och tatueringen där. Jag drar på mig mina byxor och pussar Tisha på pannan. 

- Jag kommer snart viskar jag

- Mm säger hon och somnar om

Jag går tillbaka till flickan och hennes ögon är stora när hon ser drakarna på mitt bröst. Hon vänder sig om och går före mig. vi går nerför trappan och jag går fram till mannen som står och väntar på mig. jag ser hur han stirrar på mitt bröst

- Ja, du hade ett meddelande

- Va? Erh ja. Hans majestät låter meddela att de gärna vill se er till frukost

- Jaha, när?

- Erh så snart som möjligt. Jag väntar här tills ni är redo sen så åker vi tillsammans till slottet

- Jaha, då får jag väcka de andra. Vi kommer så fort vi kan

Jag vänder mig om och jag hör mannen dra efter andan. Jag ser att Lump stirrar på mig och han är vit i ansiktet. 

- Har ni aldrig tatueringar förr?

- Va? Ers nåd, jo men inte dem

- Vilka?

- Trädet och drakarna

- Vad är det med dem?

- En profetia

- Som säger vad?

- Att en man och en kvinna skall komma över havet, de skall vara märkta med trädet och drakarna

- Och vad säger profetian om dem?

- Att de skall kasta världen i kaos eller frälsa den

- Jaha inte värre än så, vad säger den mer?

- Va? Jag kommer inte ihåg

- Var kan jag läsa om den?

- Jag vet inte, det lilla jag vet är det som min mor berättade för mig när jag var liten

- Du säger jag till mannen från slottet, vet du var jag kan läsa den profetian?

- Erh kungen har kanske en

- Kanske?

- Jag är bara en tjänare ers nåd. Jag vet inte vilka böcker som kungen har

- Ok. Vi kommer strax

Jag går snabbt uppför trapporna och går fram till Leiras dörr. Jag knackar på. Jag hör steg innanför dörren. Hon öppnar dörren

- Ja Joshua?

- Packa och gör dig redo, vi skall till kungen på frukost

- Då vet jag det

- Bra vi ses därnere

- Skall jag ta en av dem med mig ner?

- Javisst

Jag knackar på Melindas dörr

- Kom in

Jag öppnar dörren och jag ser att hon sitter upp i sängen

- Packa och gör dig klar vi skall till slottet på frukost

- Javisst

- Bra vi ses därnere

- Det gör vi

Jag knackar på Worgs dörr och han öppnar

- Packa, vi skall till kungen på frukost

- Till kungen?

- Ja han vill väl ha sina Rokkan tackor

- Vi ses därnere

- Bra tar du en av dem med dig ner?

- Javisst

- Bra då ses vi därnere

Jag öppnar dörren till vårt rum och går in

- Tisha

- Mm

- Du får stiga upp nu, kungen vill träffas oss på frukost

- Jaså

Hon stiger upp ur sängen och börjar klä på sig. Jag tar på mig min skjorta

- De känner till profetian här, de tappade nästan ögonen när de såg mina tatueringar. Lump rabblade lite rader om den men han var inte så utförlig

- Där ser man, vad rabblade han om då?

- Att vi skall skapa kaos eller ordning

- Ungefär samma som vi läst hemma hos oss. Misslyckas vi så kommer det att bli kaos. Lyckas vi så blir det frid och fröjd

- Ungefär så ja

Vi klär på oss och packar våra väskor. Jag spänner på mig mitt svärd och Tisha sitt. Vi går ut ur rummet och jag räcker min väska åt Tisha. Hon tar emot den och jag lyfter upp den siste mannen

Vi går nerför trappan, mannen från slottet stirrar på de tre männen

- Då åker vi, tack för allt Lump

- Javisst ers nåd

Jag kastar en Rokkan slant på hans disk. Han stirrar på den och sen på mig

- Det bör täcka våra utgifter

- Ja ers nåd

Mannen från slottet stirrar på slanten. Jag tar den mannen jag burit ner i livet och bär ut honom. Droskföraren öppnar dörren och jag lägger mannen på golvet. Worg och Leira kommer ut med sina män och lägger dem ovanpå den förste

Vi hoppar in i vagnen och sätter oss. Vi sätter våra fötter på männen på golvet. Emissarien från slottet stirrar på oss. Sen klättrar han upp och sätter sig bredvid chauffören. 

Han smackar med läpparna och smäller med tömmarna och hästarna börjar röra sig. Vi åker genom staden igen och vi kommer fram till slottet och en betjänt öppnar dörren till vagnen. Vi klättrar ut och han tittar på männen som ligger på golvet

- Vill ni se till att de kommer in

- Javisst ers nåd

- Tack

Vi går uppför trappan och en annan betjänt kommer fram till oss

- Om ni följer med mig ers nåd

- Javisst

Mannen går framför oss och vi följer efter honom och vi går igenom en lång korridor. Mannen svänger runt ett hörn och vi kommer fram till en annan korridor. Vi följer den fram till en annan dörr. Mannen stannar och öppnar den

Han går före oss in och presenterar oss. Kungen och drottningen reser sig. Vi går fram till bordet och jag böjer lätt på huvudet och de andra gör det samma

- Varsågoda och sitt

- Tack, innan vi sätter oss. Har ni ett exemplar av profetian här?

- Förlåt?

- Har ni ett exemplar av profetian här?

- Varför?

Jag knyter upp min skjorta och visar mitt bröst, och snurrar runt och visar min rygg. Jag hör hur de andas in häftigt

- För att inte genera er eller Tisha så kan jag intyga att hon har samma tatueringar som mig. Så återigen, har ni ett exemplar av profetian här?

- Ja stammar kungen

- Bra skulle vi kunna få läsa den?

- Javisst

- Tack, då sätter vi oss

Vi sätter oss och börjar lägga upp mat på våra tallrikar. Våra värdar stirrar på oss. Vi äter med god aptit. De börjar äta om mer tveksamt

- Ni ville träffa oss?

- Va? Erh ja, vi ville tala om det vi talade om igår

- Angående vårt byte?

- Ja

- Och?

Kungen sväljer och sen slickar han sig om läpparna

- Vi kan tänka oss att gå med på erbjudandet

- Men?

- Va?

- Du sa att ni kan tänka er att gå med på det, när ni säger så, så misstänker jag att ni har några synpunkter eller tillägg

- Nej inte direkt men, vi har vissa önskemål

- Som är?

- Att ni tar er ur vårt rike så fort som möjligt

- Javisst

- Och att ni får honom att lova att inte invadera mitt rike igen

Jag tittar på mannen och sen så tittar jag på de andra

- Så för att vi skall få honom med oss så skall jag få honom att lova att han inte invaderar er mer?

- Ja

- Och att ni får Rokkan så att du kan smida ett svärd?

- Ja

- Kalla hit honom

- Förlåt?

- Kalla hit honom så att vi kan få prata med honom

- Javisst

Kungen vinkar till sig en betjänt, han meddelar vad han vill ha gjort. Betjänten nickar och går iväg. Vi fortsätter äta, dörren öppnas och de kommer inbärande på de män som försökt stjäla vårt Rokkan. Kungen tittar på dem och sen på mig

- Jag varnade er igår, de försökte stjäla vårt Rokkan, det gick inte så bra

- Är de döda?

- Nej inte än, men om jag inte får prata med Yon så kommer de att dö

- Hämta ärkehertigen

- Genast ers nåd

Jag äter vidare och efter en stund så öppnas dörren. En ung man kommer in och tittar på oss. Jag ser hat i hans blick när han tittar på kungen och drottningen. Jag stoppar in en bit frukt i munnen, den är gul i färgen och söt och god

- Jisses vilken frukt, vad heter den?

- Apelsin säger drottningen

- Den är väldigt god

- Ja säger drottningen, vi exporterar den till andra länder

- Jag kan förstå att de gillar den. Jag gör det verkligen

Jag tittar på mannen som står där, han är lång och muskulös. Jag reser mig och går fram till honom, jag är ett par centimeter längre än honom. Han tittar på mig och jag ser stolthet i hans ögon. Jag ser ingen rädsla

- Hej säger jag, mitt namn är Joshua, vilket är ditt?

Han tittar på mig, hans blick väger och mäter mig. Han är van vid att människor viker ner sin blick när han tittar på dem. Jag tittar tillbaka på honom. Vi står där och tittar på varandra, han slår ner sin blick

- Jag heter Umbra

- Trevligt att träffas Umbra

Jag sträcker fram min hand och han tar den. Han har ett fast handslag. Han trycker till och jag tittar på honom ler. Sen trycker jag tillbaka. Han stirrar på mig och jag känner att jag är på gränsen att bryta benen i hans hand

Han börjar svettas och han darrar i armen

- Det var du som började, vill du att jag skall fortsätta?

Han stirrar på mig

- Nej säger han ansträngt

- Så bra, brutna ben är alltid så jobbiga att hela

Jag släpper hans hand, han skakar den och tittar på mig

- Snälla försök inte, det blir bara pinsamt

Han tittar på mig och jag ler

- Vem är du?

- Jag? jag är den som kan rädda ditt liv, eller rättare sagt den som kommer rädda ditt liv. Det enda du behöver göra är att lova Kungen att du inte invaderar hans land fler gånger

- Varför skulle jag lova det?

- För att då får du leva, om inte så kommer du att dö

Dörren öppnas och Yon kommer in i rummet. Han stirrar på mig, sen på sina män som ligger på golvet. Han tittar tillbaka på mig

- Hej vi blev inbjudna av kungen och drottningen på frukost, så vi passade på att ta med dina män som du skickade för att stjäla det är som är vårt. Och innan du förnekar att de är dina män, så har de redan erkänt. Nej vi har inte torterat dem, det behövdes inte. Du förstår, jag la ut en fälla som utlöstes när de försökte stjäla det som är mitt. Vi kan väcka en av dem och höra vad han har att säga

Jag börja mumla och ett märke i eld uppenbarar sig under mig, jag hör hur Yon drar efter andan. Jag går fram till en av männen och lägger min hand på hans huvud. Han slår upp ögonen och stirrar på mig

- Snälla få dem att sluta

- De kommer sluta om du berättar sanningen

- Jag lovar

- Så vem bad dig att stjäla det som är mitt?

- Han, han bad mig göra det

Mannen pekar på Yon

- Är du säker?

- Ja han bad mig stjäla dina saker

Mannen darrar i hela kroppen

- Talar du sanning

- Ja jag svär, ärkehertigen bad mig stjäla dina saker

Jag mumlar och mannen slappnar av

- Som jag sa, talar du sanning så försvinner de. Men om du gör något omoraliskt igen så kommer de att komma tillbaka

Mannen stirrar på mig och nickar

- Jag förstår, jag kommer aldrig att göra något sådant igen

- Bra

Jag väcker de andra två, de säger samma sak som den förste och de lovar att alltid sköta sig från och med nu. Jag tittar på Yon, jag mumlar och märket försvinner

- Jag läste en bok om ert land igår, enligt era seder så får jag utmana dig, om jag vill. Jag kan säga att jag är frestad. Du är ett svin, ett stort förbannat jävla svin som tror att din titel skyddar dig. Din titel kan inte skydda dig nu, inte kungen, inte drottningen. Inte någon faktiskt kan skydda dig från mig

Jag drar mitt svärd och de stirrar på mitt mörka Rokkan klinga. Umbra stirrar på mig och min klinga han med. 

- Hur stor nytta har du av honom frågar jag kungen 

Han stirrar på mig och min klinga

- Erh en del

- Så ditt kungarike skulle ta skada om jag högg av honom huvudet? 

- Ja tyvärr

Yon stirrar på kungen och sen tillbaka på mig, jag anar en pöl på golvet där han står. Jag höjer svärdet och låter klingan susa genom luften. Han skriker och höjer sina armar. Jag stannar med klingan på hans nacke

- Vet att jag har ditt liv i mina händer, försvinn väser jag

Han stirrar på mig och springer iväg. Jag vänder mig och tittar på Umbra. 

- Nå hur skall du hade det? följer du med oss och håller dig i skinnet i fortsättningen? Eller du skall bråka du med? Jag kanske anmäler mig som frivillig på din avrättning. Jag gillar inte krig, och om jag förstår det rätt så är det du som invaderar hans land och inte tvärtom?

Han stirrar på mig och på min klinga, jag går mot honom och ställer mig framför honom. Jag sätter tillbaka svärdet i hjaltet och tittar honom i ögonen

- Så hur skall du ha det?

Han sväljer och slickar sig om läpparna, jag ser hur han resignerar. 

- Jag lovar

- Du lovar vad?

- Att aldrig mer invadera hans land

- Bra, jag mumlar och lägger min hand på hans panna. Nu har jag bundit dig med magi, om du försöker att invadera detta land igen så kommer du att falla ner död. Förstår du?

Han sväljer och stirrar på mig

- Ja mästare

- Bra säger jag och ler, sätt dig och ät lite. Du kommer att behöva det på vår resa. Nå säger jag till kungen, då skall jag göra rätt för mig.

Jag går bort till min väska och tar fram tre tackor med Rokkan. Jag bär fram dem till bordet och lägger dem framför honom. Han stirrar på dem och sen på mig

- Två av dessa räcker för att du skall kunna göra ett svärd av Rokkan, den tredje är ett tecken på vår vänskap, om vi lyckas med det som profetian vill av oss så hoppas jag på att vi kan inleda handelsavtal med varandra

Kungen stirrar på tackorna och sen på mig. Han reser sig och bugar sig

- Jag tackar för dessa, och för att du tar hand om honom

Han tittar på Umbra

- Och för att du satte Yon på plats, vi hoppas också på att ni lyckas med att infria profetian. Alternativet innebär allas vår undergång. Som ett tecken på vår vänskap så vill jag skänka er vår profetia

- Jag tackar säger jag och bugar mig, kan du tänka dig att kasta in en påse av de där frukterna med?

- Haha gärna skrattar kungen

- Tack säger jag och ler. General

- Ja mästare

- Fången är ditt ansvar, försöker han något så vet du vad du skall göra

- Ja mästare säger hon och ger Umbra en blick som säger snälla försök något

Umbra tittar på henne och sväljer. Kungen räcker över pergamentet med deras version av profetian. Vi äter upp och tackar för gästfriheten. Vi går ut ur slottet och en vagn väntar på oss

Den kör oss ut ur staden och efter en bit så ber jag dem stanna. Vi tar våra väskor och hoppar ur vagnen. Vi börjar gå över slätten och när vagnen försvunnit så tittar jag på den andra

- En bit till?

- Ja det blir väl bäst säger Tisha

Vi fortsätter gå över slätten, efter en halvtimme så stannar jag. Jag visslar och vi sätter oss. Umbra tittar på oss och jag ler

- Vad som än händer nu Umbra så få inte panik

- Förlåt?

- Få inte panik

Loka och Snabb stannar framför oss och jag reser mig

- Hej Loka och Snabb säger jag och ler, har allt gått bra?

- Jadå inga problem, för er?

- Jodå det gick bra säger jag och ler, hur har Sot och Snö skött sig?

- Bara bra de är så rara de små liven

- Haha bra

Umbra stirrar på garanterna och han sväljer hårt. Leira går fram till honom och tittar på honom

- Sköter du dig?

- Va? Ja givetvis säger han

- Bra sträck fram händerna

Han tittar på henne och sträcker fram sina händer, Leira skär loss de band som sitter runt hans händer. 

- Umbra kom hit

Han gnuggar sina handleder och går mot mig

- Loka, Snabb detta är Umbra. Mannen som vi skulle rädda, han kommer resa med oss. Umbra, detta är Loka och Snabb, klia dem under hakan och låt dem hälsa på dig

Han går fram till garanterna och kliar dem under hakan. Loka och Snabb slickar honom över ansiktet. Vi hoppar upp på garanterna och de sätter av. Tio minuter senare så är vi framme hos de andra. Umbra hoppar av och stirrar på garanterna

Jag tittar mig omkring och skickar ut min tanke

- Sot, Snö vi är tillbaka

Jag anar hur de kommer närmare och snart så kommer de flygande. De landar framför oss och går fram till oss. Vi sätter oss på huk och de slickar oss i ansiktet

- Umbra

- Ja stammar han

- Detta är Sot och Snö våra drakar, låt dem lukta på dig

De går fram till honom och sträcker ut sina tungor och smakar på honom. De tittar på honom och sen går de iväg

- Jaha vad händer nu säger Melinda?

- Har inte en aning, vi har räddat honom som Worg sa att vi skulle göra. Vad händer nu Worg?

- Jag vet inte, trädet sa att ni skulle rädda honom, det sa inte mer än så.

- Var bor du Umbra? Vilket land kommer du ifrån frågar Tisha

- Jag kommer från Tanzan, mitt land ligger öster om Yarrack

- Tanzan säger Worg

- Känner du till landet frågar Tisha 

- Ja säger Worg, men varför invaderade ni Yarrack? Ni är ju fredliga

- För att Yarrack gör räder in i vårt land och tar våra kvinnor

- Förlåt säger Tisha

- Någon från Yarrack gör räder in i vårt land och tar kvinnor. De kidnappar dem och tar dem med sig till Yarrack. Vi försökte med diplomati men kungen vägrade att lyssna på oss. Så jag samlade ihop en arme och vi gick till gränsen och utmanade dem. Det blev ett slag, många på båda sidor dog. Jag blev tillfångatagen och mitt folk drog sig tillbaka. De förde mig till huvudstaden och visade upp mig. De kastade mig i fängelse, kungen kom dit och tog med mig till slottet i stället. Han har visat mig gästfrihet, jag försökte resonera med honom men han lyssnade inte. han var övertygad om att jag ljög om kidnappningarna för att vi skulle ha en förevändning för att invadera. Vårt land är rikare än deras så vi har ingen anledning att invadera dem. Men när de tog kvinnorna så gick de för långt.

- Vem är du Umbra, i ditt land?

- Jag är son till drottningen och arvtagare till tronen

- Var är kungen?

- Han är död, han dog i en skärmytsling med ett av rovdjuren i vårt land

- Hur många kvinnor försvann?

- Ett hundratal, de attackerade två byar och tog kvinnorna med sig

- Jag tror inte att kungen ligger bakom

- Nej inte jag i heller 

- Yon?

- Det skulle inte förvåna mig, har du någon som helst misstanke om vart de kan ha fört dem?

- Nej 

- De kan ju inte ta dem till huvudstaden

- Nej, Worg finns det andra städer?

- Hm inte som de skulle kunna ta dem till utan att det väcker misstankar säger han. 

- Finns det någonstans de kan gömma hundra kvinnor utan att det märks?

- Hm, det finns en del ruinstäder nära gränsen till Tanzan

- Du menar i djunglerna?

- Ja där finns det ruinstäder som ingen besöker, där finns mat och vatten. Hade jag velat gömma hundra kvinnor så är det där jag hade gjort det

- Var ligger de där städerna?

- Österut, i de södra delarna av landet säger Umbra

- Har du något namn på de städerna?

- Nej de är så gamla att vi glömt bort namnen på dem

- Worg?

- Hm låt mig tänka

- Loka?

- Ja 

- Det är dags att springa

- Ok

- Klarar ni att ha drakarna på ryggen?

- Jadå så stora är de inte än

- Bra

- Worg?

- Ja jag tänker, 

- Vi lastar på garanterna så att vi kan komma iväg

Vi spänner fast våra väskor på garanterna och när vi är klara så säger jag till Sot och Snö att hoppa upp på Loka och Snabb. 

- Nå Worg?

- Loka

Hon tittar på honom

- Jag är inte riktigt säker på uttalet, hur farligt blir det om jag säger fel?

- Då riskerar vi att komma väldigt fel 

- Vad heter djungeln frågar jag

- Det beror på vilket land du frågar säger Umbra, i vårt land så har den ett namn, här ett annat

- Vad heter den här?

- Smaragdskogen

- Skog?

- Ja skog

- Då rider vi till Smaragdskogen, så får vi se om vi hittar något spår efter dem, det är bättre än att sitta här och spekulera

Vi sätter oss på garanterna och jag säger smaragdskogen till Loka. Hon skäller till och sen sätter hon fart. De springer i tio timmar innan hon saktar ner för att till slut stanna. Mörkret har fallit och vi hoppar av garanterna

- Så detta är smaragdskogen

- Ja säger Umbra

- Hur stor är den?

- Den täcker det mesta av de södra delarna av våra länder, och en bit av de norra av de länder som ligger under oss. Så det är en stor djungel

- Varför bor ingen här mer?

- Jag vet faktiskt inte varför de övergavs? Det är så länge sedan

- Vet du Worg?

- Det vanliga, politik, sjukdomar och makt. De i norr och söder ville ha deras länder, djungeln här var ett eget land för ett par tusen år sedan. Det var ett fredligt folk som levde här. De andra länderna ville ha deras rikedomar, eller de rikedomar som de trodde gömde sig här. När det visade sig att det inte fanns några rikedomar så var det försent. De som bodde här hade antingen dött eller flytt. Så de städer som fanns här lämnades åt djungeln. Idag så är det bara ruiner kvar av deras civilisation. Det var ett vackert folk, de levde på vad naturen gav dem. De hade inga stridsvapen, de enda vapen de hade använde de till jakt. Sen när de blev invaderade av fyra länder så hade de inget att sätta emot. Idag så lever deras ättlingar i de olika länderna. Men de har inte glömt sitt ursprung. De firar fortfarande högtider som deras förfäder skapade

- Krig är grymt

- Ja verkligen 

Han tittar in i djungeln, det ser ut som om han minns

- Var du ofta här?

- Va? Nej, ett par gånger bara men de gjorde avtryck på mig. De var så fredliga, ingen som försökte luras, brott existerade inte. Alla hjälpte alla och de tog hand om varandra

- Var du här när de invaderades?

- Ja första gången de blev invaderade så var jag här, jag gjorde vad jag kunde för att hjälpa dem. Men de avskydde våld så de bara gav upp, de slaktades till sista man, kvinna och barn

- Vilket av länderna var det?

- Ett av dem söderut. De trodde att det fanns guld i djunglerna här, när de inte hittade något så bara övergav de platsen. De dödade tusentals människor till ingen nytta Joshua

- Vad gjorde du?

- Jag besökte deras kung, de talar fortfarande om det mötet därnere.

- Bra säger Leira

Worg tittar på henne och ler

- Loka?

- Ja vännen

- Skulle ni kunna tänka er att söka av djungeln och se om ni hittar kvinnorna?

- Javisst 

- Tack hjärtat

- Självklart

- Hur många behöver du?

- Det räcker med mig och Snabb

- Säker?

- Jadå, vi springer runt därinne och ser om vi får upp spår av människor

- Om ni hittar dem så kom tillbaka hit

- Ja vännen 

Vi packar av Loka och Snabb, de tittar på oss och ler. Sen försvinner de in i djungeln. Jag tar fram mat ut väskan och sätter mig

- Kan vi jaga frågar Snö

- Javisst, försvinn inte för långt bara

- Nej då far

De sträcker ut sina vingar och börjar flaxa, de stiger upp i luften och försvinner. Vi börjar äta och pratar lågmält med varandra.  Timmarna går och vi tar fram våra filtar. Garanterna lägger sig i en ring och vi lägger oss på marken innanför ringen

Drakarna sitter på ryggen av varsin garant och tittar in i djungeln. Jag somnar och drömmer om det folk som bodde här. 

Jag vaknar av att Snö ger upp ett skrik, jag sätter mig upp med ett ryck och min hand går till mitt svärd. Garanterna reser sig och öppnar sina käftar. Sot och Snö lyfter och flyger upp i luften

- Vad händer? Frågar Melinda

- Har inte en aning

Vi hör hur det brakar inne i djungeln, jag tittar ditåt men jag ser inget

- Worg?

- Jag har inte en aning, men jag tror att det är ett djur, eller flera. 

Jag hör ett skällande och garanterna skäller tillbaka. Loka och Snabb kommer fram till oss

- Vad händer vännen?

- Vi vet inte, men vi har hittat kvinnorna

- Bra säger jag och ler

Det fortsätter braka i djungeln och ljudet kommer närmre.

- Snö

- Ja?

- Vad är det?

- Vänta och se 

Drakarna cirklar ovanför ljudet, vi hör hur träd knäcks och vi hör ett ljud som är öronbedövande

- Vi skall nog backa lite säger Worg

- Okej varför?

- Därför att jag tror att det är en skenande flock med elefanter

- Ni hörde honom

Vi packar ihop våra saker snabbt och hoppar upp på ryggarna av garanterna. De springer iväg en bit från kanten till djungeln. De stannar och vi tittar mot brakandet. 

Precis när vi tittar mot djungeln så kommer det en grå massa brakande ut ur djungeln, de springer fort ut på slätten. Det mullrar så att det gör ont i öronen. Jag tittar fascinerat på djuren. Jag har aldrig sett något större

De springer snabbt fram över slätten och fortsätter rakt fram

- Vad kan skrämma så stora djur? Frågar Leira

- En massa saker säger Worg, men oftast så är det eld som gör dem så rädda

- Snö

- Ja 

- Ser du någon eld?

- Nej far 

- Där är ingen eld i närheten 

- Finns det rovdjur som är större än dem? frågar Leira

- Nej, men är det ett koppel av tigrar så skulle de kunna skrämma dem

- Tigrar? Då måste de vara flera hundra säger Umbra

- Nej det räcker med fem stycken säger Worg. De är magnifika jägare

Loka fnyser till och jag skrattar

- Loka delar inte din uppfattning Worg säger jag

- De är inte lika magnifika som er säger han och ler

- Det kommer fler djur, säger Sot

- Det kommer fler

Ur djungeln så kommer det tio stora kattdjur, de springer ut på slätten de jagar elefanterna. Snö skriker till och dyker ner, jag tittar på henne. Hon andas in och hennes bröst växer. Hon öppnar gapet och ur hennes mun så kommer det ett högt ljud

Hon siktar på en av tigrarna och den stannar och skriker, helt plötsligt exploderar tigern. Jag stirrar förundrat på vad som händer. Sot stiger uppåt och sen dyker han. Han öppnar munnen och ur hans käftar så sprutar det eld

Han träffar en av tigrarna som fattar eld och faller ihop

- Nej Sot skriker jag, elden kan sprida sig

Han stiger upp och cirklar över den tiger han dödat. Snö stiger upp i luften igen och svänger neråt. Hennes bröst växer igen och hon attackerar en annan tiger med samma resultat. De andra tigrarna stannar och tittar på drakarna

De vänder om och springer mot djungeln, Loka skrattar och jag tittar på henne. Lukten från den brinnande tigern når min näsa. Drakarna flyger efter tigrarna

- Kom tillbaka säger Tisha åt dem

- Ja mor

Elefanterna har stannat, de tittar på drakarna när de flyger mot oss. De landar och de går fram mot oss. Jag hoppar av Loka och går fram till dem. 

- Bra jagat säger jag och ler

- Tack far säger Snö

- Vad var det du gjorde?

- Jag vet inte faktiskt, jag bara visste hur jag skulle göra. Det var användbart

- Haha ja verkligen säger jag, Sot 

- Ja far

- Det var inte så genomtänkt med elden, du kunde startat en rejäl brasa

- Förlåt far jag tänkte mig inte för

- Nej, men då vet du det till nästa gång. Tänk efter före

- Ja far

- Finns det vatten i närheten?

- Ja

- Hämta vatten då och släck elden

- Ja far

De stiger upp i luften och pilar iväg

- Vad handlade det om säger Melinda?

- Jag berömde och bannade, nu skall de hämta vatten och släcka elden

- Vad var det Snö gjorde? Frågar Melinda

- Jag har inte en aning, det står inget om det i den boken vi hittade. Men jag tror att hon på något vis kan använda ljud som vapen. Fråga mig inte hur, men det är vad jag tror.

Drakarna kommer tillbaka och flyger över tigern. De öppnar sina käftar och sprutar vatten på den brinnande tigern. De pyser och fräser när vattnet träffar den. De flyger iväg igen för att hämta mer vatten

- Praktiskt säger Tisha och ler

- Ja säger jag och ler jag med, så ni har hittat kvinnorna

- Ja, de är ett par mil härifrån

- Hur många vakter?

- Ett femtiotal, de tar sig friheter

- Du menar?

- Ja

- Då får vi sätta stopp för det

Drakarna kommer tillbaka igen och släcker det sista av elden, de landar hos oss

- Bra säger jag och ler

- Tack far säger Snö

Hon säger det så att alla hör det, de tittar på henne och sen på mig

- Ni växer fort

- Ja säger hon och ler

- Visste ni om det?

- Ja det stod i boken

- Hur stora kommer de att bli?

- Vi vet inte, men större än elefanterna i alla fall, mycket större

- Skojar du frågar Leira

- Nej, det gör jag inte

- Herregud

- Ja det kan man säga, i den boken som vi hittade så stod det att de största drakarna kunde bli upp till 30 meter från nos till yttersta delen av svansen

- Förlåt? Trettiometer?

- Ja, de minsta drakarna var mellan femton och arton meter från nos till svansspets, och något säger mig att de inte tillhör de mindre raserna

- De kommer kräva mycket mat

- Ja, Loka har hittat kvinnorna, de är ett par mil härifrån. Där är ett femtiotal vakter där. Vakterna tar sig friheter med dem

- Då får vi sätta stopp för det

- Ja vi tar oss dit direkt, Snö och Sot hoppa på

Vi sätter oss på garanterna och Loka skäller till. De springer iväg, de springer i en halvtimme. De stannar och vi ser skenet från lägereldar i ruinerna. Vi hör ljud från skrattande män och skrikande kvinnor. Jag tittar på de andra och sen på Loka

- Vill ni leka?

- Ja 

- Då så 

- Vi hoppar av och låter garanterna leka, lämna en levande Loka

- Javisst säger hon med ett leende

Vi kliver av dem och tar våra packningar, drakarna tittar på mig

- Får vi också leka frågar de

- Nej säger jag, inte denna gång, ni fick leka med tigrarna

- Ja far

Jag sätter mig på marken och tittar på ruinstaden. Loka tittar på mig och sen så skäller hon till. Garanterna försvinner, en minut senare hör vi ljuden från skrikande män. Tio minuter senare tystnar ljuden. Jag tittar på de andra och reser mig

- De är klara

Loka och de andra kommer tillbaka, jag klappar dem och kliar dem. Vi hänger på dem packningen. Jag tittar på Umbra

- Känner de igen dig?

- Ja

- Bra då går du först

- Javisst 

Vi börjar gå mot ruinstaden och när vi kommer fram så hör vi kvinnornas gråt. Umbra går först av oss och vi går till ett torg i mitten av staden. Kvinnorna stirrar på oss. Umbra stannar och vi ser kvinnor komma fram till oss

- Umbra säger en av kvinnorna

- Ja, det är jag. Vi har kommit för att befria er

- Tack goda gudar

- Ursäkta damen, vill du säga till alla att komma hit? Har ni skadade?

- Ja ers nåd 

- Tack

Hon ropar och fler kvinnor kommer fram, de går först försiktigt, de ser garanterna och drakarna och de ser rädda ut. Men de kommer fram till oss. Vissa måste bli burna. Melinda går fram till dem

- Worg, hjälp mig att tolka

- Ja

Melinda börjar hela dem, jag och Tisha hjälper till. När vi är klara så stirrar kvinnorna på oss. De lägger sig på knä och bugar sig

- Snälla, ställ er upp

De reser sig och tittar på oss

- Vi får stanna här i natt, så får vi se hur vi löser färden tillbaka i morgon

- Ja

- Loka du och garanterna vakter utanför staden, släpp inte in någon

- Nej far säger hon och ler

- Sot, Snö

- Ja far

- Ni bevakar ovanför oss, håll kontakt med er syster

- Ja far

De fäller ut vingarna och lyfter, kvinnorna stirrar på dem när de lyfter

- Vem är ni? Hjältar från sagorna? Frågar en av kvinnorna

- Haha nej, vi kommer från ett annat land. Vi har en uppgift att göra. Nu är det dags att sova, Loka?

- Ja?

- Var är mannen ni lät leva?

- Jag hämtar honom

Hon pilar iväg och kommer tillbaka lika fort. Hon öppnar munnen och släpper en man framför mig. Jag tittar på honom, han är sjaskigt klädd. Jag ser att Umbras näsborrar vidgas

- Vad är det?

- Slavhandlare

- Förlåt? Slavhandlare

- Ja slavhandlare, vissa av länderna här sysslar med sådant. I vårt land så är det förbjudet, samma i Yarrack. Men i landet i söder från oss så är det tillåtet. Vem tog er frågar han en av kvinnorna

- De var klädda i Yarracks uniformer

- Är du säker på att de kom ifrån Yarrack frågar jag

- De talade deras språk, de använde deras riddjur och de var klädda i deras kläder. De tog oss till en annan ruinstad, en man kom dit och där träffade han dessa söner av en sköka. Han mannen från Yarrack sålde oss till dem

Hon spottar på mannen

- Soldaterna uppförde sig korrekt, vi såg på dem att de inte ville göra det. Men dessa svin har njutit av varenda sekund de haft oss i sin ägo

- De är döda nu, Loka och de andra dödade dem

- Var är liken? frågar Umbra

Jag ger honom en blick som säger allt, han stirrar på Loka och hon ler elakt. Han sväljer och bugar sig mot henne

- Loka vakta väl

- Jadå far 

Hon skäller till och de försvinner

- Så då sover vi, förresten finns det mat här?

- Jadå

- Bra, för vi har inte så mycket så att det räcker åt er alla

- Det finns mat ers nåd

- Bra god natt

Jag tar min filt och går med Tisha mot ett av husen, vi går in och vi breder ut våra filtar och lägger oss. Hon kysser mig och jag kysser hennes tillbaka. Hon lägger sig på sin plats med huvudet på mitt bröst

Vi stänger ögonen och somnar

***

Jag vaknar och slår upp ögonen, jag tittar upp och Sot sitter på kanten av det infallna taket

- God morgon far

- God morgon Sot allt väl?

- Ja vi kommer jaga nu

- Gör så, kom tillbaka direkt 

- Ja far

Han lyfter och jag tittar efter honom. Jag sätter mig upp och sträcker på mig, jag pussar Tisha och väcker henne. Hon öppnar ögonen och tittar på mig

- Godmorgon hjärtat

- Godmorgon hjärtat mitt säger jag med ett leende

 Vi reser oss tar våra filtar och går ut på torget, ett antal kvinnor står vid en eld och lagar frukost. De sjunger med låga röster, vi tittar på dem och ler, Vi går fram till dem och ställer oss. De räcker oss varsin skål med mat. 

Vi tackar och sätter oss på kanten av en fontän. Jag tar en sked och stoppar i munnen, det smakar fantastiskt. Jag äter med god aptit och Tisha gör likadant. De andra kommer ut ur andra hus. De går fram till kvinnorna och får mat de med

De sätter sig bredvid oss vid fontänen

- Det måste ha varit en vacker stad en gång i tiden

- Ja, deras huvudstad var magnifik. Detta är bara en blek kopia, de var fantastiska stenarbetare. Det var deras riktiga skatt, deras stenarbete. 

- Var de så duktiga?

- Ja det var de, deras kunskaper försvann med dem. Allt annat som görs idag är bara bleka kopior

- Ja, det berättas fortfarande historier om deras stenarbete. Vårt palats är byggt av deras stenarbetare. Det har stått där i flera tusen år och inte endaste flisa har lossnat. Vi fruktar för hur vi skall kunna laga det om en flisa skulle lossna. Det finns ingen kvar som skulle kunna laga det

- Finns det guld här? Eller det vara bara en förevändning för krig frågar Tisha

- Det talas om att det skall finnas en stad av guld, det var det som satte igång allting 

- Det låter inte speciellt praktiskt 

- Haha nej min vän det är det inte. Men giriga män, kommer alltid vara giriga. De trodde på myterna om denna stad, de letade igenom hela djungeln efter den och de fann den inte. På sin väg så skövlade de både djungeln och folket i den

- Herregud

- Ja det kan man säga

Vi äter upp och tackar kvinnorna för maten. Jag tittar på dem, vi kommer inte kunna gå med dem genom djungeln, inte utan att någon dör. Jag tittar på Umbra

- Vilken är den närmsta byn eller staden i ert land, vad heter den?

Han tittar på mig

- Jag vet inte ens var vi är

- Vet du Worg?

- På ett ungefär, den närmsta staden är Tribit

- Hur långt är det dit? Om du sitter på en garant?

Han tittar på mig och tänker efter

- Minst en dagsresa

- Så pass långt

- Ja 

- Loka ropar jag i tanken

- Ja vännen

- Vill ni komma hit

De kommer inspringande på torget. Loka stannar framför mig

- Hej vännen 

- Hej 

- Hur lång tid skulle det ta för er att springa till Tribit med fem kvinnor på era ryggar

Hon tittar på mig och sen säger hon

- Arton timmar

- Kan ni tänka er att göra det?

- Ja far, vi såg vad de männen gjorde

- Tack min dotter säger jag och bugar mig

- Umbra

- Ja?

- Garanterna kommer att springa med kvinnorna till Tribit, de kan ta fem kvinnor var på sina ryggar. Du får följa med och prata med vakterna där och se till så att de blir väl omhändertagna. Sen får du resa med dem tillbaka hit

- Ja säger han, tack

- Tacka inte mig, tacka Loka och garanterna

Han vänder sig till Loka och tackar henne. Hon ler mot honom och slickar hans ansikte. 

- Kalla hit kvinnorna säger jag till honom 

- Javisst

Han kallar på dem och de kommer till oss. Jag berättar vad som skall hända. Jag ber dem ställa sig på ett led och sen så sätter vi fem på varje. Loka tittar på mig och sen så försvinner de. Vi som är kvar tittar efter dem

Vi tillbringar tre dagar i staden. Loka och garanterna kommer tillbaka efter att ha lämnat de sista kvinnorna. Umbra kliver av Loka och tittar på oss

- Nu är de sista omhändertagna, de kommer att resa tillbaka till sina anhöriga så snart det är möjligt. De tackade er för er hjälp, de kommer att skapa en helgdag till er ära

- Där ser man, då är det bara vi kvar. Vi får lämna dig med. Vi reser till din mor så fort du är redo

- Får jag bara äta lite så är jag redo sen

- Bra, där är mat i grytan, ät du medan vi gör garanterna redo för resan

- Tack

Han tar en skål och lägger upp mat, Vi tar vår packning och sätter den på garanterna. Vi spänner på dem sadlarna, när vi är klara så tittar jag på Umbra

- Är du klar?

- Ja

- Bra då ger vi oss av

Vi klättrar upp på ryggarna på garanterna, Sot sitter framför mig och Snö sitter hos Tisha. Jag lutar mig fram och viskar namnet på huvudstaden. Loka tittar på mig och ler. Sen sätter hon fart och omvärlden försvinner

Vår resa till huvudstaden tar två dagar. Vi stannar på en kulle utanför staden, vi blickar neröver den. Den är stor men inte lika stor som Yarrack. Umbra tittar på staden och jag ser att han är rörd

- Jag trodde att jag aldrig skulle få se den igen

- Man skall aldrig säga aldrig säger jag och ler

- Jag kommer aldrig att kunna tacka er nog

- Vi fick ett uppdrag och vi var tvungna att genomföra det, det uppdraget var att rädda dig. Vi vet inte varför, men du har en roll att spela i profetian. Vi trodde att vi skulle få reda på vad i den vi fick i Yarrack men den sa inget om dig. Har ni någon avskrift av profetian här?

- Jag vet faktiskt inte, vi får fråga min mor

- Ja säger jag, Loka finns det någonstans i närheten där ni kan gömma er?

Hon tittar på mig och sen så 

- Nej inte direkt

- Vad skulle din mor säga om det kom åtta garanter och två drakar inpå slottet?

- Hon skulle nog inte säga så mycket faktiskt. När hon får reda på att de var involverade i fritagandet av kvinnorna så kommer hon att dela ut medaljer till dem

- Så pass säger jag och ler, vad säger ni Loka, vill ni följa med?

- Javisst 

- Då gör vi så, till slottet.

De pilar iväg och en halvtimme senare så stannar de på slottsgården. Vakterna stirrar på oss och höjer sina vapen. Umbra ropar

- Håll

De stirrar på honom och sänker sina vapen. Snö och Sot hoppar ner på marken och tittar sig omkring

- Så detta är ett slott? Frågar Snö

- Ja vännen

- Där ser man

- När ni jagar Loka så jaga åt dem med

- Ja, kan vi lita på dem?

- Ja annars så får vi visa dem precis hur dumt det är att hota oss

- Haha ja

- Skulle ni vilja hämta min mor säger Umbra till en betjänt som står i dörren

- Javisst ers nåd

- Tack

Vi hoppar av garanterna och plockar av våra väskor från dem. Vi tar av sadlarna och lägger dem på marken. Vakterna stirrar på oss och på våra djur. Vi lägger packningen på marken och väntar

Dörrarna öppnas och ut kommer en kvinna springande, hon är klädd i en åtsmitande klänning som hindrar hennes ben. Det ser lustigt ut när hon springer

- Umbra säger hon högt

- Hej mor säger han med ett leende

Hon tar sig nerför trapporna och fram till oss, hon kramar sin son och håller honom hårt intill sig. 

- Min son du är hemma, vi fick reda på att Yarrackerna fångat dig, vi befarade det värsta

- Ja mor de fångade mig, men jag blev befriad av dem

Han pekar på oss. Hon tittar på oss och hennes ögon synar oss. Vi möter hennes blick och hon tittar på djuren. När hon ser garanterna och drakarna så gör hon stora ögon

- Herregud, garanter och drakar, inte nog med det du har med dig gäster från andra sidan havet. Vilka äventyr har du varit ute på min son?

- Det mor tar vi därinne, jag skulle vilja att de får stanna som våra gäster

- Självklart, kom så går vi in

- Tack min goda fru, våra djur, finns det någon park eller liknande där de kan vara?

- Förlåt givetvis, kom så går vi runt slottet

- Tack frun

Vi tar vår packning och börjar gå, drottningen och Umbra går först. Hon håller honom i hans arm och pratar med honom hela tiden. Hon ställer frågor om hur han blivit behandlad av Yarracks kung. 

När vi kommer till baksidan av slottet så är där vad jag skulle kalla en park. Där är stora gräsmattor och träddungar. Där är fontäner och dammar, det finns en hel del människor där. Både tjänare och människor i vackra kläder

Vi stannar och tittar på området, jag tittar på Loka och hon tittar på mig och ler

- Passande

- Ja, jag tänkte att ni skulle få bli lite bortskämda ni med. Ursäkta min dam

- Ja min gode herre?

- Finns det djur här som de kan jaga?

- Ja vi har en del vilt här som de kan jaga, bara de inte äter upp alla

- Du hörde säger jag till Loka

Hon skrattar och visar sina tänder, drottningen tittar på henne och sväljer

- Säg till henne att vi kommer att respektera hennes önskemål

- Ja vännen säger jag och ler

- Loka säger att de kommer att respektera ditt önskemål

- Loka?

- Ja hon heter så, hennes make heter Snabb, sen så är resten deras barn. Gräs, Lång, Fräs, Fnys, Hicka och Puls. Drakarna heter Snö och Sot. Mitt namn är Joshua, Mästaren av drakens hus i Tarabia, detta är min trolovade Tisha av drakenshus i Tenebia, den kvinnan där är min syster Leira sergeant för min vaktstyrka, hennes rang är att jämföra med en generals. Den sista kvinnan är Melinda, vår kusin. Hon är magiker av femte graden, den siste i vårt sällskap är Worg

- Ni är välkomna till oss säger drottningen, Worg?

- Ja min dam 

- Har du ingen titel?

- Jo jag är Druid

- Druid, det har vi inte haft här på länge

- Jo min dam, jag har varit här förr, men aldrig i slottet

- Där ser man, skall vi gå in?

- Javisst säger Worg

- Håll er i skinnet säger jag till garanterna och drakarna

- Ja far

Vi följer efter drottningen och Umbra in på slottet, när vi kommer in så kommer det fram betjänter och ber om att få ta våra väskor. Jag räcker över dem till dem. De tittar på våra stavar. De går iväg med våra saker och vi följer efter dem in i en salong

De sätter sig i varsin stol, vi sätter oss också. Drottningen tittar på oss och sen på sin son

- Nå berätta nu vad som hänt min son

Han tittar på henne sen berättar han sin historia, vi lyssnar och när han är färdig så tittar hon på oss

- Och hur kommer det sig att ni räddade min son?

- Därför att profetian bad oss om det, eller bad den var ganska tydlig med att om vi inte räddade honom så skulle världen gå under

- Min son?

- Ja din son, först så sa den till oss att vi skulle träffa Worg på en plats i vårt land. Han skulle visa oss en sak där. Sen berättade han om din son och att vi skulle rädda honom. Vi tog oss över havet och nu sitter vi här med er. Vad hans roll är och varför vi skulle rädda honom vet vi inte än. Vi hoppas på att du har en version av profetian som vi kan få läsa

- Givetvis, jag skall genast be någon hämta den. Jag har läst den och jag kan inte tolka att min son har en roll i den

- Profetian går alltid att tolka på alla olika sätt. Det är inte alltid att den är samma för två personer som läser samma version. Det jag läser tolkar jag på ett vis och det du läser tolkar du på ett vis. Sen är vi utvalda av profetian vi har märkena som säger det. Jag tror att den talar till oss på ett annat sätt än andra

- Är ni dem? frågar drottningen?

- Om du menar de som är utvalda av profetian så ja. Vi är utvalda av trädet. Det trädet som är moder till allt liv på planeten. Hon var först, vi har hur skall man säga besökt henne. Vi fick se skapandet av planeten och planetens historia. Vi fick se stjärnan som landade och skapade den man som vi måste besegra

- Så det är det som profetian handlar om säger drottningen

- Ja säger Tisha, det är det

Dörren öppnas och en betjänt kommer in med en pergamentrulle, han räcker den till drottningen. Hon tar emot den och räcker den till oss. Vi tar emot den och rullar upp den och börjar läsa. De andra sitter tyst och tittar på oss när vi läser

Vi läser igenom profetian och börjar om från början och läser den en gång till. Jag tittar upp på drottningen

- Vad kallade du din son när han var liten?

- Förlåt?

- Vad kallade du honom när han var liten? 

- Min lilla apa, för han klättrade på allt. Tjänstefolket hittade honom sittande uppe på allt möjligt

- Tack

Vi fortsätter läsa och när vi är klara så tittar vi på varandra. 

- Du sa att du kallade honom för din lilla apa när han var liten?

- Ja det gjorde jag

- I denna version av profetian så står det att apan skall bistå drakarna i sitt värv. Det har vi inte läst om innan, vi kan utgå ifrån att vi är drakarna. Om din son är apan så skall han bistå oss. Eftersom profetian var så väldigt tydlig med att vi skulle rädda honom, så kan vi utgå från att han är den apan som skall bistå oss

- Jag är skyldig er mitt liv, så det är bara att befalla

- Vi har inte så mycket att säga till om, vill profetian att du skall följa med så finns det inget som kan förhindra det, och enligt profetian så skall du följa med. Du har en roll att spela i detta.

- Säger den något om vart vi skall sen? Frågar Leira.

- Den nämner något om ett tempel på ett berg i en stad med tre gudar av samma gud. Där vi skall se solen och månen samtidigt? Vet du något om det Worg?.

Han tittar på oss och sen säger han 

- Det skulle kunna vara Krez. Det är ett religiöst centrum. De har tre religioner där, men de tillber samma gud. Det bara olika tolkningar av samma religion. Problemet är att alla tror att gud lyser extra på deras religion. Det är konstanta strider där mellan de religiösa grupperingarna. Nittioprocent av befolkningen är religiösa fanatiker, som ägnar sin tid till att övertyga omgivningen om att just de är speciellt utvalda av gud. Det finns en mängd regler att följa och kvinnor måste vid alla tillfällen täcka sina huvuden

- Varför? Frågar Melinda

- Jag vet inte, jag har inte satt mig in i deras religion, eller rättare sagt religioner

- Vi har haft en del av deras pilgrimer här, och det är som Worg säger, de är religiösa fanatiker som kallar alla som inte tror som de gör för förtappade. Det är alltid en eller annan skärmytsling när de är här. Framförallt mot kvinnor. Deras pilgrimer är rätt harmlösa, men i Krez så är det helt annorlunda. Ingen vid sina sinnesfullabruk beger sig in där frivilligt

- Med deras kvinnosyn så är det tur att de inte varit i ditt hus Joshua säger Tisha med ett leende

- Haha nej

- Vadå då? frågar drottningen

Jag tittar på henne, sen förklarar jag hur förhållandena är i mitt hus. När jag är klar så tittar hon på mig

- Det var ett intressant upplägg

- Ja, jag har problem med vissa av de andra husen, och med prästerskapet. Men jag hanterar det, det är som det är och jag är väldigt glad för mitt hus. Jag tillhör inte de som tror att kvinnor inte kan tänka. Tvärtom faktiskt.

- Klokt, men som sagt. Krez är speciellt och ni kommer få det besvärligt där

- Vi får lösa det på något sätt, hur ser de på magi? Frågar jag

- Det är absolut förbjudet, det är belagt med dödsstraff om man blir påkommen med att utöva det säger Worg

- Då får vi vara försiktiga med att använda magi där

- Så det är det ni skall göra, följa profetian och läsa den och göra som den säger?

- Ja, och jag tror att vi inte kommer att komma fram förrän vi har gjort det vi skall göra, vi skulle kunna sätta oss på garanterna och rida dit. Men då tror jag, eller rättare sagt då är jag övertygad om att vi misslyckas. Precis som jag tror att han måste utföra vissa uppgifter innan vi möts

Dörren öppnas och en betjänt kommer in

- Maten är serverad

- Tack säger drottningen och reser sig

Vi reser oss allihopa och följer efter dem in i en matsal. Vi sätter oss vid ett bord och börjar äta. Vi äter en utmärkt måltid, vi pratar om allt möjligt förutom profetian under måltiden. När vi är klara så reser sig drottningen

- Ni vill säkert tvätta av er och vila en stund. Vi träffas ikväll till en liten bjudning, med de närmsta här på slottet. Det blir inte mer än ett hundratal människor.

- Vilken tur, att det bara blir en liten bjudning

- Haha ja, vi måste ju tacka er för era insatser för oss, ni räddade min son och inte minst de kvinnor som blev bortrövade. Vi måste få visa vår uppskattning

- Tack säger jag och bugar mig

Vi går ut matsalen och följer efter en betjänt som visar oss våra rum. Vi blir visade till en dörr och betjänten öppnar den åt oss. Rummet är stort och väldigt pråligt. Vi går in och våra väskor står på golvet. Våra stavar har man lutat mot väggen

Vi tackar betjänten, han bugar sig och går vidare med de andra, för att visa dem deras rum. Vi stänger dörren och tittar på rummet. Tisha öppnar en dörr och bakom den så är där en badtunna. Hon ler lyckligt och börjar klä av sig

Jag går fram till henne och tittar in i badrummet, jag ställer mig bakom henne, jag lägger mina armar runt henne och tar hennes bröst i mina händer. Jag masserar dem mjukt. Hon stönar till och trycker sig mot mig, så att hennes rumpa trycks mot mitt kön

Hon lutar huvudet mot mig och jag lutar mig fram och hon vänder på sitt huvud. Vi kysser varandra, hon sträcker sina händer bakom sig och letar upp snörena till mina byxor. Hon drar i dem och de faller ner. Jag glider ner över hennes mage med mina ena hand

Min smekning får henne att stöna till, mina fingrar finner sitt mål. Hennes klitoris, jag börjar smeka henne och hon stönar till igen. Jag biter lätt i hennes nacke och hon lutar huvudet bakåt. Hennes ena hand letar sig in mellan oss, och hon tar ett lätt tag om mitt kön

Hennes hand smeker mig och jag stönar i hennes nacke. Min tunga slickar hennes öronsnibb och jag nafsar på den. Hon fnissar till och jag släpper den. Mina fingrar känner vätan som kommer ur henne. Mitt kön reser sig av hennes smekningar

Jag vänder henne och hon lutar sig mot väggen, jag sjunker ner på knä. Hon lyfter sitt ena ben så att hennes kön blir mer tillgängligt för mig. jag lutar mig fram och pussar hennes klitoris, hon stönar till av förväntan på vad som skall komma

Jag tittar upp på henne och ler, jag särar på hennes läppar med mina tummar. Jag lutar mig fram och sträcker ut min tunga och börjar slicka henne. Hon stönar igen när min tunga kommer i kontakt med hennes inre

Jag låter tungan slicka henne försiktigt och långsamt, jag känner smaken av henne på min tunga och jag stönar för mig själv. Jag älskar smaken av henne, jag låter tungan gå på upptäcktsfärd mellan hennes inre och hennes klitoris

Jag känner hennes hand borra sig in i mitt hår, hon trycker mitt huvud mot hennes kön, hon börjar rotera på höfterna och jag ökar intensiteten i slickandet. Jag hör en knackning på dörren. Vi bryr oss inte

Jag hör hur dörren och öppnas och en häftig inandning, jag fortsätter mitt slickande. Tisha väser

- Fortare Joshua slicka mig fortare

Jag vispar runt med tungan på hennes klitoris, jag känner hur hon trycker sina höfter mot mitt ansikte och hennes orgasm sköljer över henne. jag lämnar klitorisen och slicker hennes inre. Hennes smaker fyller min mun och jag sväljer och stönar

Jag känner hur hon släpper greppet om sitt ben, hon drar upp mig och vi kysser varandra intensivt. Hennes hand finner mitt kön, hon onanerar mig snabbt. Jag hör ett stön och en häftig inandning från dörren. 

Jag tittar dit och ser den unga kvinnan massera sitt ena bröst. Samtidigt som hon smeker sig utanpå sin klänning. Hennes blick är fastnaglad på oss, jag ser hur hon är röd i ansiktet av upphetsning

Jag lyfter upp Tisha och trycker upp henne mot väggen och hon slår sina ben runt mig. Hennes hand finner mitt kön och hon sätter det mot sitt. Jag trycker till och glider in i henne. Jag börjar ta henne mot väggen och hon slår sina armar runt min nacke

Jag håller om hennes rumpa och jag masserar den samtidigt som jag tar henne. Min blick söker sig till kvinnan som kommit in i rummet. Jag ser att hon dragit upp sin klänning. 

Hennes fingrar masserar hennes klitoris och hennes andra hand masserar fortfarande hennes bröst. Vi hör hur hon stönar, Tisha ler mot mig och jag ler tillbaka. Jag lutar mig fram och finner hennes läppar hon särar på den och våra tungor möts. 

Vi kysser varandra och stönar i varandras munnar. Jag känner hur Tisha spänner sig och hon kommer, hon lutar sitt huvud mot väggen och skriker ut sin orgasm.  Jag hör kvinnan som är i rummet komma hon med, vi ser hur hon fört in två fingrar i sig.

Jag ökar takten och tar Tisha snabbt, jag tittar på henne och hon ser vad jag vill, hon ler och viskar

- Kom mitt hjärta, ge mig din säd

Jag tittar på henne, jag känner hur ilningarna sprider sig i min kropp och jag släpper greppet om Tisha ända, hon sätter sig på knä framför mig och tar mig i munnen

Jag känner hur hennes hand tar tag om mitt kön och hon smeker mig både med handen och tungan. Mina händer tar tag om hennes huvud och jag kommer. Jag känner hur säden sprutar ur mitt kön och in i hennes mun

Jag känner hur hon sväljer och hur hennes tunga spelar över mitt ollon. Jag tömmer mig i hennes mun och när orgasmen ebbat ut så reser hon sig och ler mot mig. Vi tittar på mot kvinnan som är i rummet

Hon rättar till sin klänning, hon tar upp handdukarna från golvet och lägger dem på sängen. Hon går med röda kinder ut ur rummet. Vi tittar på varandra och ler. Tisha tar mig i handen och vi går in i badrummet

Vi fyller tunnan med vatten och sätter oss i det. Vi lutar oss tillbaka och slappnar av. Vi sitter där en lång stund och bara njuter av värmen i vattnet och närvaron av varandra. Vi reser oss och tvålar in varandra. Vi sätter oss ner och sköljer av oss

Vi går ur tunnan och in på vårt rum, vi tar varsin handduk och torkar av oss. Jag går fram till min väska och packar upp kläder. Tisha gör likadant, hon tar även fram klänningen som vi köpt i Yarrack

Vi tar på oss lätta kläder och går ut på en balkong. Vi har utsikt över parken på baksidan. Vi ser Sot och Snö kretsa i luften. De ser oss och dyker ner mot oss. De stannar ett par meter i luften och sänker sig sakta mer och landar på balkongräcket

- Hej

- Hej far

- Har ni ätit?

- Ja vi jagade lite vildsvin innan säger Snö, vi badade i sjön också. Vi skrämde nog en del av människorna, för de sprang sin väg när vi dök ner i vattnet

- Haha ja det kan jag tänka mig säger Tisha och klappar Snö på sidan

- Vi äter inte människor säger Sot, de smakar illa

- Jaså? hur vet ni det?

- Vi bara vet

Jag klappar honom på sidan

- Men hur vet ni? Frågar jag

Han tittar på mig sen säger han

- All kunskap som drakar samlat på sig, delar de med andra. När vår mor la sina ägg så fick vi den kunskapen av henne. Det som ni trott varit instinkt är den samlade kunskapen av alla drakar som levt. Vi har alla deras kunskap samlad i våra huvuden. 

- Vi vet att det fanns en tid då drakarna dominerade planeten, vi har sett det. Trädet visade det för oss, vi vet också att det var människans intåg som gjorde att de flesta av er försvann. De jagade er och slog sönder era ägg. På grund av som jag ser det avundsjuka och rädsla från människan

- Ja säger Snö, och drakars avog mot människokött. Vi kan döda människor men vi äter inte er. Hade vi gjort det så är risken stor att människan dött ut i stället för drakarna

- Så är det kanske, men jag tycker att det är bra, att de är rädda för er. Då kanske de tänker sig för innan de hittar på något. 

- Bara de inte får för sig att försöka skada oss

- Det kommer vi inte att tillåta, varken vi eller garanterna. De har inga fördomar mot att äta människor och de älskar er lika mycket som vi gör säger Tisha. Loka och Snabb kommer att försvara er. Precis som de andra garanterna

- Vi måste träna på att skjuta ut ljud och spruta eld säger Sot

- Gör det över sjön, vi vill inte starta några bränder

- Bra ide säger Snö och ler, vi är glada att ni är så kloka, vi har minnen av ägare till oss drakar som inte var så kloka. Det slutade illa, det fanns en tid när drakar och människor levde sida vid sida. Det skapades ett förbund för båda rasernas skull. Vis som han kallades, den största och äldsta drake som levt ingick ett förbund med människorna. Druiderna var de som representerade människan. När sen Druiderna fördrevs så följde drakarna med dem, men den mannen som ni skall möta dödade alla drakar han kunde. De som överlevde försvann, vår mor la våra ägg i Druidernas hemvist innan hon försvann hon med

- Vet ni var de är? Frågar Tisha

- Ja men vi kommer inte avslöja det mor.

- Nej det förstår jag, men om det skulle hända oss något så vill jag att ni flyger dit Snö

- Ja mor, men skulle det hända er något så är vi troligtvis redan döda. För vi kommer att offra våra liv för att skydda er, precis som Loka och hennes familj gör

- Nej

- Det avgör inte du mor, det är våra liv. Vi bestämmer vad vi vill göra med dem. Vi kommer att försvara er med våra liv. Vi vet precis hur viktiga ni är för planetens överlevnad. Skulle det krävas att jag dör för att planeten skall överleva, så är det ett billigt pris att betala. Det tycker vi allihop, vi hoppas att det inte skall behövas. Jag älskar att leva, men jag är beredd på att dö för att planeten skall överleva, och den kan bara överleva om ni gör det ni skall och lyckas

Vi tittar på dem och jag känner för första gången tyngden i det ansvar vi har fått. Jag smeker Sot på sidan och tittar på Snö

- Jag kommer göra mitt yttersta för att vi skall lyckas, det kan ni hälsa de andra med. Vi kommer göra vårt yttersta för att ni skall överleva allihop

- Ja säger Tisha

Hon tittar på dem och kramar Snö, jag ser att hon har tårar i ögonen. Snö lägger sitt huvud på hennes axel och trycker sitt huvud mot hennes kind

- Vi vet mor och far, vi ville bara säga till er att inte tveka att befalla oss att ge oss in i dödenskäftar på grund av kärlek. Ni får inte tveka

- Nej min dotter, vi kommer inte tveka även om det innebär att ni dör

- Bra

Hon blåser på oss och vi känner hur det bränner till på vår ena axel. När hon slutar blåsa så har vi fått en avbild av dem på axeln

- Nu kan ni inte bryta ert löfte, ni har svurit en drakes ed. Försöker ni tveka så kommer de att påminna er om eden, nu är vi bundna för evigt. Skulle ni dö så dör vi också med er. Ni kommer få vissa fördelar med denna eden med. Ni vet drakar dör inte av ålder

Hon ler när hon säger detta och de breder ut sina vingar och lyfter från balkongen. De flyger högt till de bara är två prickar på himmeln. Jag känner hur märket bränner till och jag tittar på min axel. Det lyser rött, jag tittar på Tisha

Hon känner det också och tittar på sin axel. Jag öppnar mitt sinne och jag känner hur de bombarderar våra hjärnor med drakarnas samlade kunskap. Jag greppar hårt om balkongräcket och jag känner att Tisha gör samma sak

Jag känner hur mitt sinne smälter samman med deras och jag ser det, de ser däruppe. Vi är med dem på deras flygtur och utsikten är hisnande och magnifik. Vi ser flera mil åt alla håll. Jag känner vinden smeka min kropp när de far fram på himmeln

Jag ser hur marken närmar sig med en rasande hastighet, jag känner hur Snös vingar fångar vinden och hur hon planar ut och glider fram över sjön. Jag känner hur hon samlar sin kraft och öppnar munnen. 

Jag känner hur den kraften dansar utöver sjöns yta. Samtidigt som jag känner Sots flygande och hur han samlar sin kraft. Hur han skickar ut sin eldstråle över sjön och hur han får vattnet att koka

De flyger upp igen och landar hos oss

- Herregud, vad var det?

- Sök i ditt inre så finner du svaret säger Snö

- Draksjälen säger Tisha, ni har delat med er av er själ åt oss

- Ja precis som ni delat med er av er till oss. Vi är nu förenade, det kommer ge er fördelar. Bl.a. när ni rider på våra ryggar. 

- Rida på er? säger Tisha med darrande röst

- Haha ja mor rida på oss, vi kommer snart att bli tillräckligt stora för det. Ni har fått kunskapen av oss att göra sadlar. Ni har fått all den kunskap som vår mor gav oss. När hon la våra ägg, utan den så kan ni inte segra

- Men varför väljer ni att dö om vi gör det?

- För att vår kärlek till er kommer att göra oss galna om ni dör och galna drakar är inte bra.

- Men vår kärlek till er då?

- Ni är mer vana vid att hantera förluster än vad vi är, ni människor. Ni är ett flyktigt, men tåligt släkte. Ni lever en väldigt kort tid jämfört med oss drakar. Ni upplever förluster oftare än oss. Ni lär er leva med smärtan av era förluster. Det gör inte vi, när någon vi älskar dör så blir vi galna. Det är därför vi inte ruvas av våra föräldrar. Vi kläcks när vi vill kläckas, inte förr. Antingen när vi tröttnar på att ligga i äggen. Eller som efter förbundet, när rätt människa kommer. Eller i vårt fall människor, sen spelade säkert trädet in med i valet. Men vi är inte missnöjda, tvärtom vi är väldigt nöjda med er

- Och vi med er säger jag med ett leende

- Självklart säger Sot och ler han med

Jag tittar på dem och jag öppnar mitt sinne mot det som de delat med sig av till oss. Jag rör vid det lätt och drar mig tillbaka. Det är så mycket att det kommer ta tid för mig att hantera och sortera. Jag tittar på dem och inser hur kloka de är

Hur mycket kunskap de besitter, jag har sett på dem som barn, men de är mycket äldre än vad jag och Tisha är. Jag bannar mig själv lite för att jag inte insett det tidigare. Jag tittar på Tisha och jag inser att hon insett samma sak. Vi ler mot varandra

- Det känns ganska självklart egentligen

- Jo, men vi lurades av att vi fick mata dem

- Vilket jag misstänker att vi inte behövt

- Nej säger Tisha, det tror inte jag i heller

- Nej nu skall vi flyga en runda säger Snö

- Gör så, men denna gång så vill jag inte följa med

- Nej vi respekterar er privata sfär, det är bara att tänka Snö eller Sot så får vi kontakt

- Kommer märket alltid att lysa när vi är i kontakt med varandra

- Nej, det är bara första gången, när sammansmältningen sker

- Då vet vi det

Jag smeker dem på huvudena och Tisha ger dem en puss på deras munnar. De ler och lyfter. Vi ser dem sväva upp. Vi går in från balkongen och går in i rummet. Vi går fram till sängen och börjar påklädningen

Tisha klär av sig sina kläder och jag tittar på henne och ler, jag tar av mina kläder och lägger dem på sängen och jag ser Tisha titta på mig. Hon ler och jag ler tillbaka. Vi njuter av synen av varandras kroppar

Jag börjar klä på mig och jag är ganska snart klar. Tisha tar lite längre tid på sig och jag sätter mig i en stol och väntar på henne. Hon ber mig om hjälp att knyta klänningen på baksidan. Jag reser mig och hjälper henne. När jag är klar så tittar hon på mig och jag pussar henne. Hon tar på sig sina skor och sen så går vi mot dörren. Vi öppnar den och går ut. Vi följer korridoren och går fram till en trappa

Vi går nerför den och vi hör sorlet från människor, Vi går mot ljudet, vi kommer fram till en enorm sal och en man med stav tittar på oss. Han knackar i golvet sen presenterar han oss. Vi ser hur människorna i rummet vänder sina huvuden mot oss

Sorlet tystnar, som en person, bugar de sig och niger för oss. Jag känner att jag blir generad, men jag finner mig och bugar tillbaka. Tisha gör en perfekt nigning, drottningen kommer oss tillmötes och stannar framför oss

Hon niger och jag bugar mig och Tisha niger

- Välkomna mina kära gäster, vi vill tacka er för de insatser ni gjort för vårt rike. Ni behöver bara be så kommer vi att vara där för er

Jag tittar på henne och jag känner att jag förväntas säga något

- Det är vi som står i skuld för den generositet ni visat oss, vi är hedrade att få kalla oss dina vänner.

Hon tittar på mig och ler, hon niger igen och ler mot mig, jag bugar mig. Hon reser sig och visar med handen att hon vill att vi skall följa med henne. Vi går efter henne fram till ett bord. Hon tittar på oss och vi sätter oss

Hon sätter sig och de börjar servera oss, jag tittar utöver bordet. Jag ser att Worg och Melinda sitter på andra sidan bordet. De pratar med en man och en kvinna. Leira sitter bredvid Umbra och han visar henne med teckenspråk och gester vilken av rätterna hon skall pröva

Hon är klädd i sin uniform och jag ser att hon har svärdet på sig. Hon smakar på de maträtter som Umbra ber henne pröva. Hennes minspel visar att vissa rätter är goda och andra mindre goda

- Är din syster alltid beväpnad? Frågar drottningen

- Ja jag tror det, hon är min livvakt och hon tar sin uppgift på fullaste allvar. Det är ett speciellt förhållande i mitt hushåll

- Hur menar du?

Jag tittar på henne sen på de andra runt bordet

- Det är en historia för ett annat tillfälle

- Oj nu blir jag nyfiken säger hon och ler

- Det förstår jag och besvarar hennes leende, men det är ett samtal som passar sig bättre för ett annat tillfälle

Hon tittar på mig och sen på sina gäster

- Jag förstår säger hon och ler

- Tack ers nåd

Vi äter och samtalar om trivialiteter, jag frågar om deras rike, vad de exporterar till andra länder, och vad de importerar. Hon svarar att deras största exportvara är kaffebönan. Hennes land är ledande i kaffeodling. 

De exporterar även andra varor. Men kaffebönan är deras största inkomstkälla, hon ställer samma fråga åt mig och jag tittar mig omkring och sänker rösten

- Rokkan och tyg från våra larver säger jag lågt

Hon tittar på mig och tar en klunk av vinet

- Rokkan?

- Ja mitt hus har vad jag vet den enda kända Rokkan gruvan på hela planeten. Vi märkte hur era grannar eftertraktade den metallen

- Ja det gör vi alla, har du Rokkan med dig?

Jag tittar på henne, sen så säger jag lågt

- Ja det har jag, jag har ett par kilo med mig

Hon sväljer och viskar bakom glaset

- Ett par kilo, är du ute efter att köpa världen?

- Haha nej, jag hade inte en aning om att ni på denna sida av havet, åtrår Rokkan så mycket. Så jag packade inte ner så mycket och jag packade bara mynt. Vi smälte en del av dem i Yarrack. Jag fick betala tre Rokkan tackor för din sons frihet

- Tre viskar hon, herregud. Jag kan aldrig betala tillbaka det

- Det behöver du inte i heller säger jag med ett leende. Det räcker med din vänskap och välsignelse över att Umbra följer med oss

- Den har ni, båda sakerna, både min välsignelse och vänskap

- Tack säger jag och böjer på huvudet

Jag hör Melindas pärlande skratt och tittar dit. Hon tittar på mig och ger mig en blick som säger

- Var på tårna

Jag tittar på henne och nickar diskret. Jag tittar på Worg och han skrattar han med. Jag låter min blick söka sig till min syster och jag ser henne le mot Umbra. Jag uppfattar att Tisha sett Melindas blick. Hon sätter ner vinglaset och tittar på mig

Vi fortsätter äta och konversera med drottningen, jag känner ingen falskhet i det hon säger så varningen från Melinda kan inte vara riktad mot henne. Min blick söker sig tillbaka till Melinda, hon tittar diskret på sin bordsgranne och Tishas bordsgranne.

Jag nickar att jag uppfattat hennes varning, jag tittar på Leira och min blick säger

- Var på din vakt

Hon nickar och sätter ner sitt vinglas. Umbra tittar på henne och hon tittar på honom. De kan inte tala med ord men han ser hennes blick och den följer hennes. Jag ser att han spänner sig, när han ser vem Leira tittar på

Jag märker att drottningen tystnat, hon följer spelet som vi spelar. Hon tittar på mig och jag ler mot henne

- Du skall nog inte dricka mer av vinet

- Jaså? Varför inte?

- Därför att min kusin varnar oss för att det kan hända saker, då fördunklar vin omdömet har jag märkt. Det är därför jag aldrig dricker alkohol, eller jag dricker det bara vid speciella tillfällen och oftast när jag är själv. Vilket är väldigt sällan. Men Melinda varnar oss för att något kommer hända. Jag hoppas att ingen försöker något med garanterna eller drakarna, för då kan det bli konsekvenser. Eller att ingen försöker rota bland våra saker, det kan bli en obehaglig överraskning för den som gör det. 

- Ingen av mitt folk kommer göra något sådant dumt, skulle någon av de andra få för sig att göra dumheter mot mina gäster så kommer det att bli konsekvenser

- Bra, för som sagt. Det kan bli obehagligt och pinsamt för den som försöker något.

Vi fortsätter äta och när vi ätit klart så reser sig drottningen och vi andra gör likadant. Dörrarna till en annan sal öppnas och drottningen går dit. Vi följer efter henne och när vi kommer in i salen så går hon ut i mitten av salen

Vi ställer oss vid ena väggen och så gör de andra gästerna med. Hon tittar sig omkring och när alla är inne så tar hon till orda

- Min son er tronarvinge har kommit tillbaka till oss, han var beredd på att offra sitt liv för att rädda de kvinnor som blev bortförda. Jag har fått garantier på att kungahuset i Yarrack inte var inblandade, så jag vill inte ha några hämndaktioner mot dem. Det var slavhandlare som tog kvinnorna. De som räddade min son och er tronarvinge var våra ärade gäster från andra sidan havet. Vi är dem evigt tacksamma, jag hoppas att vårt kungarike visar sig från sin bästa sida

Hon säger det sista med eftertryck, hon tittar på gästerna och min blick följer hennes. Jag ser att vissa blir lite besvärade. Jag tittar på Melinda och Leira och de nickar diskret. De har sett det jag såg

- Som underhållning ikväll så skall vi visa våra gäster danser från vårt land.

Hon lämnar golvet och kommer bort till oss och ställer sig. Vi hör rytmiska ljud börja spelas på trummor. Tio män och tio kvinnor kommer in på golvet och de börjar dansa till musiken. Den är medryckande och det är svårt att stå still

Vi tittar på dansarna, deras rörelser är erotiska och de verkar tända blodet hos publiken. Deras rörelser ökar takt med att musiken ökar takt. Deras rörelser lämnar inte mycket åt fantasin. De dansande har inte mycket kläder på sig

Männen har enbart höftskynken, kvinnorna har lappar som täcker brösten, den fastknutna med ett snöre som går runt kroppen på dem och uppöver nacken, runt höfterna har de minimala läderkjolar. 

De dansar frenetiskt nu, hade denna dans dansats hemma så hade det blivit antingen succé eller skandal beroende på publiken. Musiken tystnar och tystnaden är bedövande. 

Kvinnorna står på knä och männen står bakom dem med sina händer på deras höfter. De rör sig inte och de står där, ingen gör något så något säger mig att de inte är färdiga. Musiken börjar igen med en ensam trumma som spelar

Männen gör rörelser som påminner väldigt mycket om älskog, vi tittar på dem, takten i trumman ökar och så gör rörelserna också. Kvinnornas ansikten visar njutning, detsamma gör männens. Jag känner att Tishas hand söker min

Den känns varm, jag tittar på henne och jag ser åtrå i hennes ögon. Jag ler, det är inte bara jag som blir påverkad. Jag tittar mig omkring i salen och jag ser att det lyser i en hel del ögon. Min blick finner Leiras, jag ser åtrån i hennes ögon med

Jag ser att hennes ena hand håller i Umbras, jag undrar hur medveten om hon är om att hon håller hans hand. Umbra följer dansen med en blick och jag ser ett leende på hans läppar. 

Tempot i trummandet är nu furiöst och så är männens rörelser med, kvinnorna kastar med sina huvuden så att deras hår ser ut som solfjädrar. Svetten rinner längs med deras ansikten. Jag ser mannen som trummar och hela han skiner av svett

Helt plötsligt så slutar han spela, männen stöter ut ett gemensamt ljud, det påminner om ett djurs rytande, kvinnorna ylar som vargar. Männen sjunker över kvinnornas ryggar

En rungande applåd utbryter i rummet och vi stämmer in i den. Dansarna reser sig och bugar sig, de lämnar golvet och mer normal musik börjar spelas, vissa av gästerna börjar dansa och andra går och tar förfriskningar

- Nå vad tyckte ni om uppträdet säger drottningen med ett leende?

- Det var väldigt vackert säger Tisha

- Var det en hyllning för något djur frågar jag?

Drottningen tittar på mig och ler

- Ja den kallas för lejon dansen, vårt rike kallas för lejonriket. Vi hedrar lejonen, de är våra totemdjur. Det är förbjudet att jaga lejon i vårt land

- Det kanske vi skall säga till garanterna säger Tisha

- Ja det får vi göra, till drakarna med

- Ja säger Tisha

Hon samlar sig och skickar ut sin tanke till Snö

- Hej mor

- Hej Snö, ni får inte jaga lejon, de är heliga här. Meddelar du Loka?

- Ja mor, vi säger till dem

- Tack Snö

- Så nu har jag sagt till dem säger Tisha och ler

- Tack, men hur kunde du veta att det var en hyllning till lejonet?

- Att det var just lejonet visste jag inte, men jag tyckte att deras rörelser påminde om djurs

- Det kommer jag att meddela dem, du har berömt dem väl. Just denna dansen hyllar lejonens parningsrit. De parar sig bara en gång om året. Lejon hanen får bara älska med sina honor en gång om året. Så han gör det bästa av så att säga säger drottningen med ett leende

- Det gjorde så att blodet kokade i en hel del hanar och honor härinne med säger jag och ler

- Haha så du märkte det säger drottningen, ja det kommer gå hett till i en massa rum i natt. 

- Det tror jag med säger jag och ler

- Det hettade till i mitt blod säger Tisha och ler, det är svårt att inte bli påverkad av det vi fick se

- Nej säger drottningen, du skall vara väldigt kall för att inte bli påverkad

- Blev du? Frågar jag.

- Haha ja min käre vän det blev jag, jag är bara bra på att gömma mina känslor. Precis som du är.

- Det är en del av mitt arv, jag har fått lära mig att vara sparsam med mina känslor. Jag är väldigt känslolös som person. Men jag är väldigt känslosam, jag visar de oftast bara när jag är själv. Eller med familjen

- Det låter som ett tungt arv 

- Det handlar mer om det som vi skall tala om när vi är själv, mitt hus och hur det fungerar. Tisha har låst upp mina stängda dörrar jag hade. Med henne så får jag, och kan jag visa mina känslor. Jag blev också påverkad av det som jag såg och upplevde. Men min träning tog över och jag tittade mig omkring, jag såg hur andra reagerade och läste in vad de kände och visade.

- Då är det tur att du träffat Tisha säger drottningen och ler, du måste tillåta dig att njuta och känna

- Ja säger jag och ler

Orkestern börjar spela en låt som påminner om vår låt. Jag tar Tisha i handen och för ut henne på golvet. Vi börjar dansa till musiken och vi glider runt på golvet. Jag ser att min syster tittar på oss. Hon ler, jag ler tillbaka. Melinda och Worg pratar med en grupp människor och hon böjer på huvudet och ler mot oss

Vi dansar färdigt dansen och när vi är klara så upptäcker jag att vi är ensamma på dansgolvet. De spelar samma låt igen och vi dansar igen, vi glider över golvet och dansar igen

Vi tittar varandra i ögonen och jag ler mot henne, hon ler mot mig. Jag ger hennes en puss i en av rörelserna i dansen och hon pussar mig tillbaka. Vi dansar dansen färdigt och musiken tystnar. En spontan applåd utbrister vi tackar för applåden med en bugning och en nigning

Vi går tillbaka till drottningen och ställer oss. Hon ler mot oss och säger

- Det var vackert

- Tack, jag lärde mig denna dans i Tishas hemland. Jag visste inte då att denna dans är den dans man dansar när man skall trolovas. Det berättade Tisha för mig när vi dansade den första gången

- Varför är ni inte gifta?

- Det handlar om mitt hus, det handlar om att vi faktiskt inte hann, innan vi var tvungna att åka. Vi har fått hennes fars tillåtelse till att göra det. Vi skulle faktiskt kunna göra det när som helst.

- Vi ni gifta er?

- Ja, det vill vi. Men om vi skall göra det så får jag smida en ring. Man gifter sig inte i mitt hus. 

- Kan du smida?

- Lite grann säger jag och ler, inga större saker men en ring skulle jag kunna smida

- Du har många olika sidor

- Jag rymde hemifrån när jag var yngre. Jag bara gav mig av, jag satte mig på Loka och sen så gav vi oss av. Jag var tvungen att arbeta för brödfödan, jag tog inga pengar med mig

- Du rymde?

- Ja jag tröttnade på livet därhemma, sen så tror jag att profetian påverkade mig med. Jag lärde mig massor om magi, anden och trolldom på den resan. Men jag fick arbeta för att fylla magen. Sen så drev mig min nyfikenhet, jag arbetade ett kort tag hos en finsmidare. Så jo jag kan smida en ring om det behövs. Precis som jag kan arbeta som spion, eller fiskare osv.

- Du är en speciell person Joshua

- Ja säger Tisha och ler det är han

Leira kommer fram till oss och säger

- Jag drar mig tillbaka nu

- Okej, sov gott säger jag till henne

- Tack min bror säger hon och ler

Hon bugar sig mot drottningen och går iväg. Jag ser att Umbra följer henne med blicken. Han drar sig mot andra änden av rummet och försvinner ut ur salongen. Jag ler och tittar på Melinda som också följt skådespelet

Hon ler mot mig och jag ler tillbaka. Hon och Worg går runt bland olika grupper, och pratar med olika grupperingar. Hon spelar sitt magikerspel tillfullo. Jag ler när jag tänker på hur ovetande de är om hennes spelande. Jag ser på Worg och han ler

Vi går runt med drottningen och får tala med olika prominenta gäster. Efter ett par timmar så tittar Tisha på mig. Det är dags att dra sig tillbaka. Vi tackar för oss och går uppför trappan till vårt rum. Jag öppnar dörren och vi går in

Jag stänger dörren och går fram till Tisha, jag ställer mig bakom henne och knyter upp snörena på hennes klänning. Jag smeker den av henne och pussar hennes nacke. Hon spinner som en katt, ljudet påminner om det som Snö brukar ge ifrån sig när vi klappar henne. hon står framför mig naken sånär som på hennes underbyxor. Jag kramar henne bakifrån. Vi tittar ut genom balkongen 

Vi tittar på månarna. Vi ser hur de speglar sig i sjön. Vi ser drakarna sväva långsamt över sjön. Hon vänder sig om och börjar knyta upp snörena i min skjorta. Hon smeker den av mig och den faller ner på golvet

Hennes händer flyttar sig ner till mina byxor, hon knyter upp snörena och mina byxor faller ner. Vi står mittemot varandra och tittar varandra djupt i ögonen. Jag lutar mig fram och kysser henne. Jag tar hennes skinkor i mina händer och masserar dem

Hennes händer tar tag om mina skinkor och hon klämmer till. Vi avslutar kyssen. Jag tar henne i min hand och vi går bort till sängen. Jag kliver ur mina underbyxor, hon drar ner sina och gör likadant. 

Vi tittar på varandra, jag lägger mig i sängen och hon kommer efter mig. Vi lägger oss på sidan och tittar på varandra. Jag smeker hennes kropp med min ena hand. Hennes hand smeker min kropp. Jag lutar mig fram och kysser henne

Våra tungor leker med varandra samtidigt som våra händer fortsätter sitt smekande. Jag tar hennes bröst i min hand och börjar smeka dem. jag leker med hennes bröstvårtor. Jag känner hur de stelnar av mitt smekande.

Hennes hand letar sig ner mellan mina ben. Hon tar mitt kön i sin hand och börjar smeka det. Hon river mig lätt med sina naglar och jag stönar till. Jag ser ett leende på hennes läppar. Jag släpper hennes bröst och slutar kyssa henne

Jag tar hennes ena bröst i min mun och börjar slicka på det, hon undslipper sig ett stönande och jag ler. Jag byter bröst och leker med min tunga över det bröstet. Jag hör henne stöna igen

Hennes lekande med mitt kön fortsätter och hon tar tag om mitt kön och börjar onanera mig långsamt. Vi känner båda hur mitt kön reser sig. Jag för ner min hand på hennes klitoris. Jag börjar smeka den med mina fingrar

Vi ligger där och smeker varandra tills vi inte kan hålla oss längre. Jag lägger mig på henne, hon tar mitt kön i handen och sätter det mot sitt. Jag står med händerna bredvid hennes huvud. Jag trycker till och glider långsamt in i värmen

Jag känner hur hennes kön omfamnar mitt, som alltid så stönar jag till när mitt kön glider långsamt in. Hennes kön kramar mitt och jag njuter av varje millimeter som jag sjunker in i henne. Jag ser på henne att hon njuter lika mycket som jag

Hon biter sig i sin läpp och stönar tyst. När jag kommer i botten av henne så stannar jag där. Jag lutar mig fram och kysser henne. Jag börjar röra mig långsamt och vi stönar till båda två.

Jag rör mig långsamt och våra ögon är klistrade i varandra, jag njuter av varje rörelse jag gör. Hennes inre smeker mig och jag älskar känslan av henne. Jag ökar takten och vi stönar båda två. Jag ser hur hon glider ner med sin hand över sin mage och börjar smeka sig själv. Jag njuter av det jag ser, jag ökar takten lite till och mitt kön slår i botten vid varje stöt. Hon stönar till varje gång som mitt kön gör det. Jag ökar takten igen och hennes fingrar smeker henne fortare

Hon gnyr till och hon kommer, hennes inre blir trängre och jag tar henne genom orgasmen. När den ebbar ut så lutar jag mig fram och kysser henne. 

- Ställ dig på alla fyra

Jag drar mig ur henne, hon ler mot mig och vänder på dig. Hon lägger sig på mage och reser sig långsamt upp på knä. Hon svänger sakta på rumpan när hon reser sig. Hon vänder på sitt huvud och ler mot mig. Jag tar mitt kön i handen och sätter det mot hennes

Jag trycker till och träffar botten i en stöt. Hon stönar till, jag tar tag om hennes höfter och jag börjar röra på höfterna. Jag tar henne som männen tog kvinnorna i dansen. Jag ökar takten precis som de gjorde. 

Tisha börjar svänga på sin rumpa som kvinnorna gjorde. Hon börjar svänga på sitt huvud så att håret slänger på henne. jag tar henne fortare och fortare. Jag känner hur ilningarna börjar fortplanta sig i mitt underliv

Jag ökar takten ännu mer och nu tar jag henne väldigt fort. Vi stönar båda två vi andas snabbt och intensivt. Jag känner min orgasm närmar sig med stormsteg. Jag känner hur min pung drar ihop sig. 

När min orgasm kommer så låter jag som männen gjorde. Tisha svarar mig med att låta som kvinnorna gjorde. Vi känner båda hur våra orgasmer driver oss från sans och vett. 

Min orgasm ebbar ut och jag sänker takten i mina rörelser för att till slut stanna. Jag andas snabbt och stötvis. Jag öppnar mina ögon och tittar ner på hennes rygg och ända. Tisha har borrat ner sitt ansikte i kuddarna

Hon lyfter på sitt huvud och tittar bak på mig. Vi lägger oss ner på sidan så att vi ligger sked. Våra kön pulserar i takt med varandra och vi andas med djupa andetag. Jag känner hur pulsen sjunker och jag börjar andas normalt

- Det var fantastiskt

- Ja, jag älskar att älska med dig

- Detsamma

Vi ligger där och njuter av närheten, jag håller om henne och hon kramar mina armar. Jag pussar hennes nacke, vi ligger där en stund utan att säga något. Vi njuter bara av att vara nära varandra

- Jag kommer strax 

Hon flyttar sig framåt och jag drar mig ur henne, hon reser sig och sätter sin hand mellan sina ben. Hon går ut i badrummet. Jag ligger i sängen och tittar upp i taket. Hon kommer tillbaka in

Jag reser mig och går ut i badrummet och tvättar av mig. När jag är klar så går jag in i sovrummet och jag tittar på Tisha. Hon står vid utgången till balkongen och tittar på sjön. 

Månljuset lyser upp hennes hår. Jag går fram till henne och kramar henne bakifrån. Hon lutar sig bak mot mig. Vi står där och tittar på månen. Hon tar mig i handen och går bort till sängen. 

Vi lägger oss och hon lägger sitt huvud på mitt bröst. Hennes hand smeker min mage. Jag smeker hennes rygg

- Så du kan smida ringar?

- Haha ja det kan jag

- Vad kan du mer?

- Lite av varje faktiskt, baka, sy, vara betjänt, bärare osv. men det jag tyckte var roligast var faktiskt att smida smycken. Ge mig två stöpformar så skall jag göra våra ringar

- Så du menade allvar?

- Ja, jag menade allvar. Jag vill smida våra ringar, eller rättare sagt stöpa dem. Jag har en ide om hur de skall se ut

- Då får jag be drottningen om två formar då

- Ja, och verktyg för att göra mönstren i formerna

- Verktyg och formar?

- Ja säger jag och ler

- Hur lång tid kommer det att ta?

- Vet inte, ett par timmar kanske. Sen så måste jag ha en tillräckligt varm eld för att smälta Rokkan mynt

- Så formar, verktyg, eld och mynt

- Ja och storleken på ditt finger

- Hur mäter man det?

- Med ett speciellt måttverktyg

- Då lägger jag till det på listan

- Gör så säger jag med ett leende

- Sen så tillverkar du dem?

- Ja 

- Bra då får vi ordna de sakerna i morgon

- Javisst säger jag och ler

Vi stänger våra ögon och somnar

***

Vi vaknar samtidigt och tittar på varandra och vi. Vi stiger upp och klär på oss. Vi går ut på balkongen och tittar utöver parken, Vi ser garanterna vid sjön tillsammans med drakarna

Vi går in i rummet igen och går ut ur det. Vi går nerför trappan och en betjänt visar oss till en matsal. Vi går och drottningen sitter vid bordet, vi går framtill henne och sätter oss. 

- God morgon säger drottning

- God morgon 

- Har ni sovit gott?

- Jadå

- Så bra, jaha vad händer idag?

- Joshua skall smida ringar åt oss, vi kommer att behöva lite material av dig. 

- Vad behöver du?

Jag säger vad jag behöver, drottningen kallar på en av betjänterna och han bugar sig och går iväg. Vi börjar äta och vi pratar om vardagliga saker, de andra kommer in i matsalen och sätter sig.

Vi äter och pratar länge. Betjänten kommer tillbaka med de saker jag har bett om. Jag ser de andras blickar och jag ler.

- Jag skall arbeta lite idag, har ni en smedja här på slottet?

- Jadå

- Så bra för jag kommer att behöva låna ässjan där

- Så vi stannar en dag till? Frågar Melinda

- Ja säger jag och ler

- Jag har lite officiella ärenden att ta hand om i dag. Men jag ser er gärna till middag ikväll

- Gärna, nej jag får väl börja arbeta

Jag tar sakerna och reser mig, Tisha och jag går ut ur matsalen och vi går ut ur slottet och ner till sjön. Vi sätter oss i gräset. Drakarna och garanterna kommer fram till oss och vi hälsar på dem

- Har ni sovit gott? frågar Tisha

- Jadå

Jag tar fram verktygen och formarna och börjar göra avgjutningarna. Jag sitter där i gräset i ett par timmar och arbetar med dem. När jag är nöjd så reser jag mig upp

- Så då hämtar vi lite Rokkan och sen så går vi till smedjan

Tisha reser sig också, vi säger hej till garanterna och drakarna och går iväg. Vi går upp till vårt rum och jag tar en av tackorna. Vi går ner till slottsgården och vi letar upp smedjan. Vi går in och hälsar på smeden

- God dag 

- God dag ers nåd

- Skulle jag kunna få låna en smältkopp?

- Javisst 

- Tack

Han går bak i smedjan och kommer tillbaka med en smältkopp och räcker den till mig. Jag tittar mig runt i smedjan. Jag hittar det jag letar efter. Jag spänner fast den ena formen och lägger tackan i smältkoppen

Jag ser smedens blick när han ser Rokkan tackan. Jag sätter koppen i ässjan och letar efter de verktyg jag kommer behöva när jag hällt den flytande Rokkan i formarna. Smeden tittar på mig och sen på Tisha

- Det är första gången jag har en adlig i min smedja, till på köpet två stycken

- Vi är inte som andra adliga säger Tisha och ler

- Vad är det du skall göra? Frågar han mig

- Våra vigselringar säger jag och ler

- Kan du det? säger han och låter förbluffad

- Jag hoppas det, jag har gjort formarna, nu får vi bara se om de håller. Jag har aldrig använt Rokkan för. Den blir lite varmare än andra metaller har jag förstått

- Det skall nog gå bra 

- Joshua

- Ja Tisha

- Kan du sätta denna sten på min ring

Hon har tagit av sig sitt ena örhänge och på det sitter det en grönsten

- Jag fick dessa av min mor

Jag tittar på smycket och inspekterar infattningen

- Inte utan att smälta det

- Hm då låter vi bli

- Finns det en juvelerare här? Frågar jag smeden

- Ja tre hus bort så finns det en

- Kan du visa Tisha var den finns? 

- Ja säger han och ler

- Tack, Tisha köp fyra små stenar, de skall vara såhär stora

Jag visar henne hur stora jag vill ha dem. hon nickar 

- Köp två vita och två svarta stenar

- Ja

Jag räcker henne ett Rokkan mynt

- Det kommer räcka mer än väl

- Jag ser till så att han inte försöker lura henne

- Tack säger jag och ler

De går ut ur smedjan, jag går bort till smältkoppen och tittar på Rokkan tackan, den är nästan smält. Jag väntar på att den skall smältas helt, jag hör vingslag på borggården. jag tittar ut och drakarna landar. De går fram till smedjan

- Hur går det frågar Sot

- Jodå framåt, jag skall snart börja med den första ringen

- Får vi titta?

- Självklart, vad gör garanterna?

- De latar sig i solen, vi har inte tålamod till det

- Haha jaså, gillar ni inte att lata er?

- Jo men inte för länge säger Snö

Jag går tillbaka och tittar på smältkoppen, Det är snart klart, jag går igenom verktygen och försäkrar mig att jag inte glömt något. Jag har allt jag behöver, jag går tillbaka till smältkoppen och den är smält

Tisha och smeden kommer tillbaka och Tisha räcker mig en liten påse med stenarna. Jag skakar ur dem ur påsen. De är perfekta, jag går till smältkoppen och tar den med en tång. Jag bär den försiktigt till formen

Jag häller i Rokkan i formen och när den är fylld så sätter jag tillbaka smältkoppen på ässjan. Jag går fram till koppen och tittar på formen. Jag känner på det smälta Rokkan och den är fortfarande för mjuk

Jag tar stenarna med en liten tång och lägger dem bredvid formen. Jag kommer inte ha mycket tid på mig att sätta dem på plats. Jag känner efter igen och den är fortfarande för mjuk. Jag väntar och känner på metallen i omgångar

Efter en stund så är jag nöjd med hur den stelnat. Jag öppnar formen och knackar försiktigt på den ena halva av formen. Ringen lossnar och lägger sig på en skinnduk. 

Jag tar en av stenarna och sätter den som ett öga på det ena drakhuvudet. Ringen är formad med två drakhuvuden som rör vid varandra. Jag tar den andra stenen och sätter den på plats. 

När jag är klar så spänner jag fast den andra formen. Jag går fram till ässjan och tar smältkoppen men tången. Jag häller i den flytande metallen, jag tittar på smeden

- Har du något som jag kan hälla det som blivit över i?

Smeden tittar på mig och tar fram en liten form. Jag häller i den överblivna metallen i den. Jag sätter tillbaka smältkoppen och går till bordet. Jag känner lätt på den ring som jag gjort. 

Den är fortfarande varm, jag tar den försiktigt med den lilla tången och doppar den i en av tunnorna med vatten. Det pyser lite, jag drar upp den och doppar den i en tunna med olja. Jag lägger den på bordet och tar fram en liten fil   

Jag börjar försiktigt att fil bort ojämnheter på ringen, under tiden som jag filar till ringen så känner jag metallen som är i formen. När den är klar så upprepar jag proceduren som jag gjorde med den första ringen

Smeden, drakarna och Tisha tittar på mig när jag arbetar. Jag märker inte av dem, jag är så fokuserad på det jag gör. Jag tar fram filen igen och filar vidare. När jag är nöjd så putsar jag den med en putsduk.

Jag lägger den färdiga ringen på bordet och sen så börjar jag med den andra. Jag arbetar med den tills jag är nöjd. Jag lyfter upp ringarna och studerar dem noggrant. Jag letar efter minsta fel på dem. Jag putsar och filar lite grann till på dem

När jag är nöjd så tittar jag upp och ler. Ringarna skiner och gnistrar, solljuset fångar upp de vita stenarna

- Så säger jag då är jag klar

- Får jag se

Jag räcker över dem och hon studerar dem noggrant. Hennes leende är strålande

- De är perfekta hjärtat

- Tack säger jag och ler tillbaka

- Får jag se? Frågar smeden

- Javisst 

Hon visar dem för smeden och han granskar dem

- Skulle du behöva ett yrke någon gång säger han och ler, så kan du säkert bli fin smed

- Tack mäster säger jag och ler, som tack för hjälpen och lånet av din smedja så kan du behålla den Rokkan som blev över

Han tittar på mig med stora ögon och bugar sig

- Tack ers nåd, det är alldeles för mycket

- Nej, det är precis lagom

Vi tackar smeden och går ut ur smedjan. Vi går mot sjön och drakarna går bredvid oss. Vi kommer fram till sjön och sätter oss i gräset. Jag tar Tisha ring i min hand och tittar på henne. jag tar hennes hand i min

- Jag älskar dig Tisha, mer än livet själv, vill du bli min hustru

Hon tittar på mig och jag ser en tår i hennes öga

- Ja Joshua det vill jag

Jag ler och sätter hennes ring på hennes finger. Hon tar min ring från min hand och säger

- Jag älskar dig Joshua, mer än livet själv, vill du bli min man?

- Ja Tisha det vill jag

Hon ler och sätter ringen på mitt finger. Vi tittar på dem och jag lutar mig fram och kysser henne. Vi sitter där på gräset och kysser varandra

- Håll varandra i händerna säger Snö

- Javisst 

Jag tar Tisha hand som ringen sitter på i min

- Lyft dem säger Snö

Vi lyfter upp dem, drakarna lutar sig fram och börjar blåsa försiktigt på ringarna. Vi känner hur ringarna ”fastnar” på våra fingrar. De slutar blåsa och tittar på oss

- Nu kommer de aldrig att falla av, ni kommer inte kunna ta av dem och ingen kan ta dem från er. Ni är nu ett för all framtid

När Snö pratat färdigt så är det som om världen gungar till. Jag tittar på Tisha och hon på mig. Vi kysser varandra igen. Vi reser oss upp och tittar utöver sjön. Vi går hand i hand tillbaka till slottet

Vi går uppför trappan och bort till vårt rum, jag öppnar dörren och vi går in. Vi går bort till sängen och när vi kommer fram så klär vi av oss. När vi är nakna så lägger vi oss på sängen. Vi kysser varandra och smeker varandras kroppar

Mina fingrar letar sig nertill hennes kön, jag börjar smeka hennes klitoris och Tisha stönar. Hennes hand letar sig nertill mitt kön och hon börjar smeka mig. Jag känner hur jag hårdnar av hennes smekande

Vi smeker varandra och våra tungor leker med varandra. Jag låter mitt ena finger glida in i hennes inre. Jag lägger handen över hennes klitoris och trycker på den samtidigt som jag låter mitt finger glida in och ut ur henne 

Tisha stönar i våra munnar. Jag slutar kyssa henne och sätter mig på knä, jag lutar mig fram och tar hennes bröstvårta i min mun. Jag leker med tungan över den och jag känner hur den stelnar. Jag byter bröst och gör samma sak med det andra bröstet

Mitt finger fortsätter sin lek med henne, jag ökar takten i smekandet och Tisha rör på sitt underliv. Jag för in ett finger till i henne och finner hennes känsliga punkt. Hon gnyr till och jag smeker henne fortare

Hennes hand ökar hastigheten i smekandet av mitt. Jag känner hur könet står hårt och redo. Jag reser mig upp och tittar på Tisha, jag ser hur hon njuter av det jag gör. Jag ser på hennes ansikte att hon inte är långt borta

Jag smeker henne intensivare, hennes rumpa lättar från sängen och hon skriker ut sin orgasm. Jag lutar mig fram igen och slickar på hennes bröst. Jag känner hur hennes inre krampar om mina fingrar, när det går för henne

Hennes ända sjunker ner på sängen igen och hon öppnar ögonen och ler mot mig. jag ler tillbaka och drar ut mina fingrar. Jag vänder mig så att mitt ansikte kommer över hennes kön. Mitt kön kommer över hennes ansikte

Jag lutar mig fram och börjar slicka hennes kön. Jag sänker mina höfter och känner hur hon tar mitt kön i sin mun. Vi börjar slicka och suga varandra. Min tunga leker med hennes läppar och klitoris. Hennes tunga leker med mitt kön och mina testiklar

Vi tillfredsställer varandra med våra tungor, vi leker med varandras kön och gör allt för att tillfredsställa den andra. Jag känner hur min pung börjar dra ihop sig. Jag drar mig ur hennes mun och vänder mig. jag tar mitt kön i handen och glider in i henne

Jag känner hur värmen från henne, hennes inre smeker mig när jag penetrerar henne. Jag glider till botten och tittar på henne. Vi stönar båda två, jag börjar ta henne. jag har mina händer bredvid hennes huvud och mina höfter rör sig snabbt

Jag håller ett högt tempo direkt, och mitt kön glider snabbt ut och in i henne. Vi stönar och andas snabbt båda två. Jag känner hur ilningarna kommer direkt. Jag ser på Tisha att hon också är nära. 

Jag lyfter upp hennes ena ben med min arm så att jag kommer djupare i henne. Vi tittar varandra djupt i ögonen. Vi känner båda att vi är nära, vi kommer snart känner vi båda två. 

Jag kan inte hålla mig längre, jag känner hur min orgasm exploderar, jag skriker rakt ut när jag kommer. Min säd sprutar ur mig och in i henne. När Tisha ser och känner att jag kommer så kommer hon också

Vi skriker båda två när våra orgasmer blandas med varandra. Jag stelnar och mitt kön kommer djupt i henne. När orgasmen ebbar ut så börjar jag röra mig försiktigt igen. Jag öppnar mina ögon och tittar på henne. Hon öppnar sina och ler mot mig

Jag känner hur svetten rinner längs med min rygg, jag känner svettpärlorna på min panna och jag lutar mig fram och kysser henne. Hon kysser mig tillbaka. Vi lägger oss på sidan och tittar på varandra

Vi stänger våra ögon och somnar

Vi vaknar av att det knackar på dörren, mitt kön har glidet ur henne och min säd har kladdat ner våra ben och fläckat ner lakanen. Jag tittar på Tisha och vi reser oss. Tisha går in i badrummet, jag drar på mig ett par byxor. Jag öppnar dörren

- Hej Joshua

- Hej Leira, kom in

- Tack Joshua säger hon och går in i rummet

Hon tittar på vår obäddade säng och sen på mig

- Stör jag?

- Nej vi har vilat en stund, vad är klockan?

- Snart middagsdags

- Då får vi göra oss klara

Hon sätter sig i en fåtölj och tittar på mig. Hennes blick söker sig till mitt finger

- Får jag se?

- Javisst, jag kan dock inte ta av den. Det har drakarna sett till

Jag sträcker fram min hand och visar henne den. Hon tar mig i handen och tittar på den

- Så vacker den är

- Tack säger jag med ett leende

- Har du gjort den själv?

- Ja 

- Du har dolda talanger 

- Ja säger jag och ler

Hon släpper min hand och tittar på mig, jag hör hur Tisha plaskar i badtunnan och jag känner att jag också skulle vilja tvätta av mig resterna av vår älskog innan. 

- Är det okej om jag tvättar av mig Leira?

- Va? Ja givetvis

- Tack jag kommer strax

Jag går in i badrummet, och Tisha har klivit ur tunnan

- Leira sitter därute, jag tror att hon vill tala om Umbra

- Så? Jag är klar så jag kan prata med henne

- Gör så, jag kommer strax

Tisha går ut ur badrummet och jag hoppar i badtunnan. Jag sänker mig ner i tunnan och sköljer av mig. Jag reser mig och tvättar av mig, jag sänker mig ner i vattnet igen och sköljer av mig. Jag går ur tunnan och torkar av mig

Jag går ut till de andra två och de sitter och pratar med varandra. Jag ser att Tisha visar sin ring för Leira. Jag går fram till en av mina väskor och plockar fram kläder. Tisha reser sig och går fram till sina väskor 

Jag börjar klä på mig och när jag är klar så går jag fram till Leira

- Nå min syster, vad gäller det?

Hon tittar på mig och tar ett djupt andetag

- Jag och Umbra älskade i natt

- Och?

- Vadå?

- Hur kändes det?

- Det var fantastiskt, jag har inte upplevt något liknande innan

- Så bra säger jag och ler

- Ja, vad tycker du?

- Om?

- Att jag varit med honom?

- Det har jag inga synpunkter på, det är ditt beslut. Det bestämmer inte jag

- Och om vi blir förälskade?

- Är ni inte redan det?

- Jag vet inte, kanske.

- Om det skulle bli så min syster så är jag den förste som kommer att gratulera er. 

- Tack säger hon och ler

- Jag med

- Tack säger Leira fortfarande med ett leende på läpparna

- Är du klar Tisha? frågar jag

- Ja 

- Skall vi gå ner?

- Ja säger Leira

Vi reser oss och går ut ur rummet, jag ser en tjänsteflicka och går fram till henne

- Vi behöver nya sängkläder 

- Ja ers nåd

Jag ser att hon rodnar, jag undrar om den tjänsteflicka som såg oss har skvallrat

- Tack

Jag kommer ifatt Tisha och Leira. Vi går ner för trappan och en betjänt möter oss. Vi följer efter honom och kommer fram till ett rum och han öppnar en dörr. Vi går in och kommer in i en stor sal. Det står bord i rummet format som ett U. 

Drottningen sitter i mitten av det bord som är honnörsbordet. Betjänten visar oss fram till det bord som drottningen sitter vid. Vi får sätta oss på varsin sida om drottningen. 

- God kväll 

- Tack 

- Tack

- Nå hur har er dag varit

- Bara bra, Joshua har arbetat hela dagen

- Får jag se resultatet

- Javisst säger Tisha och visar fram ringen

Drottningen tittar på den och sen så tittar hon på mig

- Ett fantastiskt arbete

- Tack säger jag och ler

- Jag kanske också skulle rymma och se mig om i världen

- Det är kul, det dryga året jag var ute, var nog det bästa jag har gjort. Innan jag träffade Tisha. Jag älskar mitt hus men ibland så blir det tråkigt. Eller jag är väl en rastlös själ kanske. Jag trivs som fisken i vattnet på denna resa. Samtidigt som jag saknar mitt folk. 

- Det kan jag förstå

- Vad händer ikväll? Frågar Tisha

- En enkel middag, inget som igår

- Bra för vi måste vidare, något i min kropp säger att vi måste vidare

- Ja, vi måste vidare. Vi tackar för att vi fått vila upp här hos er. 

- Det är vi som tackar, ni räddade min son och vår tronarvinge

Vi tillbringar resten av kvällen med att äta och samtala med drottningen. Efter ett par timmar så tackar vi för oss. Jag tittar på Melinda, Leira, Worg och Umbra. De reser sig och går med oss och vi går upp till vårt rum

Jag öppnar dörren och de andra går in på vårt rum. Jag ber dem sätta sig

- Vi reser vidare i morgon, Umbra skulle du vilja be om att vi får mat och dricka packat åt oss?

- Javisst 

- Hur är dina stridskunskaper?

- Jag kan ta hand om mig själv

- Bra, packa dina vapen, de skall med

- Ja

- Bra, Worg

- Ja?

- Vad väntar oss på vägen till Krez? 

- Fram till Krez så är det som här, lugnt och fint. Vi kommer att komma till ett hav. Där finns en hamnstad som vi kan vila i innan vi tar oss den sista biten fram till Krez

- Bra, då ger vi oss iväg tidigt i morgon bitti. Tidigt

- Ja Joshua säger de andra

De andra reser sig och går ut ur rummet. Vi går ut på balkongen och kallar på drakarna. De kommer flygande till oss och landar på balkongen. 

- Vi åker i morgon, skulle ni vilja förbereda garanterna 

- Javisst 

- Tack säger jag och ler

Vi klappar om dem och de lyfter. Vi går in på rummet igen, vi klär av oss och går bort till sängen och lägger oss. Jag smeker hennes kropp och hon spinner som en katt. Jag lägger mig på henne och jag kysser henne. Vi rullar runt och Tisha lägger sig på mig

Hon kryper ner och tar mitt kön i sin mun. Hon börjar slicka mig och leker med mitt ollon med sin tunga. Jag stönar lätt och tar ett lätt tag om hennes huvud och leker med hennes hår. Hon tar mitt kön djupare i munnen och rör sitt huvud upp och ner

Jag blundar och njuter, hon ökar takten i sitt lekande och jag stönar högt. Jag känner hur ilningarna smyger sig på. Jag drar upp henne och kysser henne. 

- Sätt dig på mitt ansikte

Hon reser sig och grenslar mitt ansikte, jag börjar slicka henne. jag leker med hennes läppar och slickar hennes klitoris. Jag suger in den i min mun och leker med den. Tisha stönar och rör sina höfter. Jag tar tag om hennes rumpa och trycker till

Jag känner hur hennes lår skakar och hon stönar ut sin orgasm. Jag slickar i mig hennes safter. Hon lutar sin överkropp bakåt och hennes kön öppnar upp sig för mig. Låter min tunga leka med hennes innersta

Hon glider ner för min mage och hennes kön hamnar på mitt. Hon tar tag om det och sätter det mot sitt. Hon sjunker ner på mig och börjar rida mig. Hon rör sina höfter upp och ner över mitt kön och vi andas häftigt båda två

Hon rider mig fort, jag börjar röra mina höfter och jag möter hennes rörelser. Vi hänger oss fullständigt åt vårt älskande. Jag känner hur min orgasm närmar sig med stormsteg. Jag fortsätter mina rörelser och Tisha rider mig snabbt

Hon stelnar till och hennes inre kramar mig hårt. Jag fortsätter mina rörelser och kommer tillsammans med henne. Min säd flyter ur mig och in i henne. Jag stannar också och våra kön pulserar tillsammans

Tisha lägger sig på min mage och vi andas häftigt. Vi säger ingenting, vi bara andas snabbt och försöker hitta rytmen i vår andning. Vi lugnar ner oss och snart så är vi i takt med vår andning. Tisha reser sig och ler

Hon lutar sig fram och pussar mig, jag pussar hennes tillbaks. Hon reser sig och går in i badrummet. Jag går efter henne, vi tvättar av oss och går in i sängkammaren. Vi kryper upp i sängen och lägger oss